
Per Holtung, en framstående hästkännare från Haga, har under decennier varit en central drivkraft inom norsk hästavel och organisationsliv. Trots att han växte upp på Majorstua i Oslo grundlades hans livslånga passion för hästar hos hans morbröder i Vestfold. År 1934 förvärvade familjen gården Tveiten i Haga, där verksamheten till en början fokuserade på den tunga dölehästen, vilken då utgjorde jordbrukets främsta dragkraft. Holtung etablerade sig tidigt som en framgångsrik uppfödare; hans prisbelönta sto Duva lämnade efter sig betydande avkommor, däribland en hingst som efter kriget såldes till Polen.

Per Hortung (t.h.) och Morten Ottersen
I takt med att mekaniseringen under 1960-talet minskade behovet av arbetshästar, skiftade Holtung fokus mot kallblodstravare. År 1964 köpte han, tillsammans med Jon Ilseng, stoet Vintora av Karsten Aanerud, efter att hon året innan placerat sig som tvåa i Kriteriet. Vintora kom att bli fundamentet i Holtungs travavel och beskrivs som en exceptionell framgång. Vid 21 års ålder var hon dräktig med sitt trettonde föl och hade då redan lämnat avkommor som belönats med både första och andra pris i avelssammanhang.
Utöver sin egen uppfödning har Holtung haft en omfattande karriär som offentlig person inom hästvärlden. Han verkade som hästdomare i 30 år och innehade rollen som ordförande i Landslaget for Dølehest, där han bland annat satt i kåringsnämnden för att bedöma hingstars exteriör och avelsduglighet. Han var även en nyckelperson vid bildandet av samarbetsutvalget för hästorganisationer, vilket fungerade som en rådgivande instans gentemot myndigheterna. Holtung förespråkade tidigt hästens återkomst i det moderna samhället, inte bara som fritidshäst utan även som ett effektivt och miljövänligt verktyg i skogsbruket vid gallring och framkörning av virke.
Vintoras framgångar på Lillehammer

Det var en imponerande avkommegrupp som Vintora visade upp på Lillehammerutställningen 1978. Kvaliteten var hög, och det blev inte sämre när Vintora tågade in med sina avkommor i gruppen för Dølehästar/travare.
Ägarna till Vintora, Per Holtung och Jon Ilseng, kunde visa upp följande avkommegrupp:
Vitora, Sprinta, Anne-Pi, Nictora, Tor-Nic, Piriltora, Vitor, Pervinn, Pilton, Åvinn och Piltor.
Avkommor:


- Vitora: Född 1967, premier: 23 250, rekord volte: 39, far: Tordenstjern. Har 3 avkommor
- Sprinta: Född 1968, premier: 10 450, rekord volte: 41,5, far: Jahn Piril.
- Hon har 13 avkommor.
Mor till bl.a. Klaastad Ulv och Sprintmin.
- Hon har 13 avkommor.
- Anne Pi: Född 1969, premier: 48 950, rekord volte: 35,4, rekord auto: 34,8, far: Jahn Piril. Har 8 avkommor
- Nictora: Född 1971, premier: 4 650, rekord volte: 45,4, far: Nic. Har 10 avkommor
- Tor Nic: Född 1972, premier: 5 250, rekord volte: 45,8, far: Nic.
- Piriltora: Född 1973, premier: 60 750, rekord volte: 35,5, far: Grans Piril. Har 9 avkommor.
- Vitor: Född 1974, premier: 67 950, rekord volte: 35,7, rekord auto: 34,6, far: Grans Piril.
- Pervinn: Född 1975, premier: 0, far: Grans Piril.
- Piltora: Född 1976, premier: 67 400, rekord volte: 33,1, far: Pilmin.
- Hon har 13 avkommor.
Stammor till Nebbenes-hästarna. Nebbenes Svarten rek: 1.24.0, Nebbenes Terna som blev mor till Nebbenes Tea (mor till Ulsrud Tea rek: 1.18.9a) och Nebbenes Faxa (mor till Debyvinnaren och avelshingsten Hellin Faxen rek: 1.20.4a)
- Hon har 13 avkommor.
- Åvinn: Född 1977, premier: 9 050, rekord volte: 40,2, far: Aabyvinn.
- Pitor: Född 1978, premier: 20 500, rekord volte: 38,6, rekord auto: 38,2, far: Grans Piril.
- Mintor: Född 1979, premier: 121 850, rekord volte: 33,4, rekord auto: 30,3, far: Kipmin.
- Skotterud Prinsen: Född 1981, premier: 0, rekord volte: 44,4, far: Pervinn.



Foto: Dagsavisen Fremtiden
Fakta
Född: 1960
Uppfödare: Karin Sauge-Turid Margrethe Aanerud,
Färg: Fux
Tecken: Stjärn, snopp
Mankhöjd:
Far: Vinvar
Farfar: Stegg
Farmor: Vinoga
Mor: Molyntora
Mormor: Atlastora
Morfar: Molyn
Tot.
Rek: 1.39.3
Intjänat: 15 600 NOK
Avkommor: 13
Mor

Mormor

Morfar

Far

Farfar

Farmor

Album

Jon Ilseng

Jon Ilseng var en central ledargestalt inom den norska travsporten och innehade flera betydande förtroendeposter under 1900-talet. Han valdes in i styrelsen för Stange och Romedal Travselskap 1946 och tjänstgjorde som föreningens ordförande under perioderna 1947–1952 samt 1957–1958. Under hans tidiga ledarskap genomfördes viktiga satsningar som inköpet av mark 1949 och etableringen av Stange landbana, vilken ersatte de tidigare tävlingarna på isbanor.
I början av 1980-talet verkade Ilseng som ordförande för Hedmark Travforbund, där han arbetade aktivt för att stärka sportens ekonomiska och strukturella förutsättningar. Han var en drivande förespråkare för byggandet av en ny totobana på Biri samt införandet av V6-spel för att säkra finansieringen inom hästnäringen. Ilseng betonade även travsportens betydelse för att bevara den norska häststammen och främjade utvecklingen av lokala banor i hela länet.