Urdsønn T.244

Erling Gundersen och Urdsønn – ett stycke norsk kallblodshistoria

Historien om kallblodstravaren Urdsønn och hans ägare Erling Gundersen är en av de många fascinerande berättelserna i den skandinaviska travhistorien. Det är berättelsen om en liten häst med ett enormt hjärta, och om en passionerad hästkarl som lyckades nå den absoluta toppen mot alla odds.

Grunden lades på 1930-talet

Allt började egentligen 1935 när en ung östfolding vid namn Erling Gundersen (född 1907) sökte arbete och fick plats som gårdsförvaltare på Nordre Grøstad gård på Nesodden. Erling blev kvar på gården resten av sitt liv. Han gifte sig med en av döttrarna på gården, Rakel, och tog så småningom över driften helt innan han fick köpa gården 1951.

Erling hade sedan pojkskandena varit passionerat intresserad av hästar. Hans stora dröm var att köpa ett avelssto som kunde bli stammoder till ett dugligt travämne. Möjligheten dök upp när han fick köpa stoet Urd T.248 (e. Tidemand Skarphedin T.65) av en granne. Urd visade sig vara guld värd i avelsboxen. Hennes första avkomma var det skickliga stoet Frodine (e. Reberg Svarten), men det var nästa betäckning som skulle skriva historia.

En son av gudar föds

År 1945 betäcktes Urd med Stegg T.169, som var den mest namnkunniga avelshingsten i Norge under och efter andra världskriget. Resultatet blev ett hingstföl som föddes samma år och som naturligt nog fick namnet Urdsønn.

Under de första åren utmärkte sig Urdsønn inte som något travtalent utöver det vanliga. Han var dessutom mycket liten till växten, vilket senare gav honom det välkända smeknamnet ”Påsan” i travkretsar. På den tiden var det också vanligt att blivande travare fick delta i det dagliga gårdsarbetet, och Urdsønn tränades hårt men klokt genom att dra tunga sladdar och gödselkärror i backarna runt gården.

Genombrottet och den snöpliga blixten

Som fyraåring 1949 hade Urdsønn gjort det så bra att han kvalificerade sig till Norsk Traverkriterium. Han ledde loppet klart ut ur sista sväng, men precis vid utgången av svängen blev han bländad av en fotografs blixtlampa. Urdsønn slog över i galopp och segern slank honom ur händerna – vilket enligt historien var det enda storlopp han aldrig lyckades vinna.

Året därpå, 1950, tog han dock en gruvlig revansch genom att vinna Norsk Travderby och Ole Uttisruds Minneløp.

En gentleman på banan

Urdsønns fasta kusk under storhetstiden var landschampionen Karsten Buer. Det berättas en skämtsam men talande historia om de gånger Urdsønn startade i samma lopp som sin halvsyster Frodine. Då vägrade Karsten Buer att köra honom, och Leif Haslie fick ta över tömmerna. Urdsønn var nämligen en sann gentleman – han vägrade konsekvent att springa förbi sin syster i loppen. Frodine blev därmed det enda kallblodet i Norge som aldrig besegrades av Urdsønn på tävlingsbanan.😁

Mot alla andra tävlade han däremot i absolut utklassningsstil. Ett av hans mest minnesvärda lopp gick av stapeln på Forusbanan den 3 oktober 1954 i Høstløpet. Där pulveriserade han Donnaprinsens gamla legendariska rekord på sprintdistansen och landade på 1.33,3, vilket lämnade stjärnan Steggbest bakom sig.

Toppåren och mästerskapen

Urdsønn blev bara bättre med åren. Han blev Norgesmästare tre år i rad: 1955, 1956 och 1957. Under NM 1955 på Jarlsberg Travbane travade han för första gången under den magiska 1.30-gränsen i kallblodsklassen.

Prisskåpen på Grøstad gård fylldes till brädden med tunga titlar: Gimsøypokalen, Lars Laumbs minneslopp, Østfoldpokalen och landskampsseger mot Sverige 1954.

Den seger som ägaren Erling Gundersen utan tvekan värderade allra högst var det prestigefyllda Jacob Meyers Pokalløp (JM). Urdsønn hade varit nära flera gånger – bland annat 1955 då han kom trea i JM bakom Steggbest och Spikla – men vintern 1956, som 11-åring, slog han äntligen till och vann. Det var en stor bedrift, inte minst eftersom det är ett lopp som en häst bara kan vinna en enda gång under sin livstid.

Avelskarriär och eftermäle

Urdsønn föll för åldersgränsen 1957. Han avslutade sin fantastiska tävlingskarriär med ett rekord på 1.28,9 och 141 300 norska kronor insprunget, vilket var astronomiska summor på 1950-talet. Pengarna bidrog i hög grad till att Erling kunde köpa loss Nordre Grøstad gård.

Efter tävlingskarriären kårades Urdsønn som avelshingst på Bjerke 1958, och godkändes på nytt 1964. På grund av sin lilla storlek fick han en begränsad kvot av ston per år. Hans mest framgångsrika avkomma blev stortravaren Hallingkongen, som gick i sin fars fotspår och vann JM 1968. Urdsønn levde sina sista år i lugn och ro på Grøstad och gick bort i början av 1960-talet.

Urdsønns mest betydande avkommor

• Hallingkongen (1961) Hingst Mor: Toftejenta Resultat: 231 starter | 63 st förstaplatser | 36 st andraplatser | Prissumma: 234 885 kr Rekord: 28,4 volt |
  Avelsvärderad med runt 185 avkommor
• Rådina T.22120 (1961) Sto Mor: Borka II Resultat: 154 starter | 7 st förstaplatser | 14 st andraplatser | Prissumma: 87 400 kr Rekord: 31,8 volt | Stammor till Mjølner-hästarna
  Mormor till bukskäckarna Mjølnerød Tillo och Mjølner Prinsen samt mormors mormor till Ulsrud Oda
• Primula (1960) Sto Mor: Eos Resultat: 149 starter | 8 st förstaplatser | 11 st andraplatser | Prissumma: 52 850 kr Rekord: 34,5 volt | Mor till fuxiga avelshingsten Roger med 127 avkommor. Far till Regon och morfar till Atom Vinter
  Här finns bild på henne
• Urdsi (1960) Sto Mor: Vilsi Resultat: 60 starter | 1 st förstaplats | 4 st andraplatser | 5 st tredjeplatser | Prissumma: 19 550 kr Rekord: 39,0 volt | Mor till bl.a. Jerksi och Kvikksi som via Borgmøy blev mormor till Turbohästarna. Även här hittar vi en bukskäck -Turbo Prikken
• Urdi (1956) Sto Mor: Lubba Jakken Resultat: 0 starter |
  Mormors mormor till Kringelandtellus samt Frons Nora som lämnat två bukskäckar. Maksimillium och Frons Balder
• Urias T.285 (1960) Hingst Mor: Dråka Resultat: 44 starter | 4 st förstaplatser | 4 st andraplatser | 4 st tredjeplatser | 3 st övriga placeringar Prissumma: 14 925 kr Rekord: 39,2 volt | Blev far till 28
• Fixglada (SE) (1961) Sto Mor: Solglada (SE) Resultat: 279 starter | 73 st förstaplatser | 60 st andraplatser | 44 st tredjeplatser | Prissumma: 240 725 kr Rekord: 29,7 volt | 32,1 auto
• Skogsbläsen (SE) (1961) valack Mor: Solklara (SE) Resultat: 140 starter | 37 st förstaplatser | 21 st andraplatser | 19 st tredjeplatser | Prissumma: 81 525 kr Rekord: 31,0 volt |
• Sylbläsen (SE) (1966) Valack Mor: Sylfid (SE) Resultat: 128 starter | 29 st förstaplatser | 14 st andraplatser | 14 st tredjeplatser | 0 st övriga placeringar Prissumma: 58 875 kr Rekord: 33,9 volt | 33,4 auto
• Ursola (SE) (1961) Sto Mor: Laisola (SV) Resultat: 105 starter | 20 st förstaplatser | 14 st andraplatser | 9 st tredjeplatser | 0 st övriga placeringar Prissumma: 34 925 kr Rekord: 1.35.9 | 1.36.7.
  Hon blev bl.a. mormor till bukskäcken Nyhems Inka

Hästkarlen Erling Gundersen

Mannen bakom framgångarna, Erling Gundersen, var en hästkarl av den gamla stammen. Han var känd för sitt enorma kunnande och sin klokskap, men framför allt för sin ödmjukhet. Trots att han ägde en av landets absolut största stjärnor blev han aldrig högfärdig. Tvärtom led han av en sådan enorm nervositet under loppen att han ofta inte orkade se upploppsstriderna, utan istället drog sig undan till stallbacken tills det hela var över.

Erling var medlem i Frogn og Omegn travklubb i ”alla” år och brann starkt för att föra hästintresset vidare till yngre generationer. Han insåg tidigt att barn och ungdomar mådde bra av att umgås med hästar, och det var på hans initiativ som Nesoddens första ridskola en gång i tiden startades hemma på Grøstad gård.

När Erling gick bort 1991, två år efter sin älskade hustru Rakel, lämnade han ett stort tomrum efter sig. Hans arv lever dock vidare – inte bara genom sonen Karl-Reidar som fortsatte att engagera sig djupt i travsportens organisationer, utan också i det faktum att Nesodden tack vare Erlings tidiga insatser än idag är en av Norges mest hästtäta kommuner.

Stammen

• Far: Stegg T.169
  • Farfar: Trygve T.66
    • Farfars far: Høgnar T.51 e. Høgne D.747
    • Farfars mor: Freia D.5446 e. Trygg T.4
  • Farmor: Dalterna II T.201
    • Farmors far: Baus f.1915
    • Farmors mor: Dalterna D.5645 e.Rap D.747
• Mor: Urd T.248
  • Morfar: Tidemand Skarphedin T.65
    • Morfars far: Skarphedin T.46
    • Morfars mor: Frodina II D.5694 e. Kong Salomon D.790-Frodina D.2915 (e. Frode D.575. T.14-Freidis D.1085. T.27)
  • Mormor: Amanda Svart sto född 1924 hos E A Råum.
    • Mormors far: Hårek D.880 e. Bamsen D.704-Svanhild D.3332 (e. Fjeldkongen D.594)
    • Mormors mor: Norma D.9665 e. Kong Salomon D.790-Frunta D.3627 (e.Odd D.695)
      • Mormors mormor: Frodina D.2915 (e. Frode D.575 T.14-Freidis D.1085. T.27)