Thora T.104

En järnmärr som skrev travhistoria

Berättelsen om stoet Tora T.104 är en av de mest imponerande skildringarna från den norska kallblodshistoriens barndom. Hon föddes 1909 hos Anders Vold d.y. i Lærdal och gick under sina tidiga år under namnet Nancy innan hon 1913 såldes till sin livskamrat Ole G. Waagaard i Begndalen.

Tora var en liten men utomordentligt energisk svartbrun märr som under sin karriär samlade på sig hela 186 segrar, varav omkring 50 i rena äreslöp. Hon var en utpräglad långdistanshäst och en av sin tids absolut snabbaste individer; år 1924 rankades hon som nummer två i den norska travstatistiken med sitt rekord på 1.43,3.

Jacob Meyers pokalløp

Höjdpunkten i karriären kom när hon segrade i det prestigefyllda Jacob Meyers pokalløp 1915, och hon blev en publikfavorit som garanterade succé vid varje tävling hon besökte. Det som dock utmärkte Tora mest var hennes otroliga hållbarhet och arbetsvilja.

Efter avslutad tävlingskarriär gick hon rakt in i det tunga gårdsarbetet och drog fram hundratals tolfter timmer i skogen långt upp i 20-årsåldern. Hon fick till och med äran att fungera som skjutshäst åt den norske kronprinsen innan hon avlivades vid 23 års ålder runt nyåret 1932.

Härstamning:

Far: Osvald f. 1904 (e. Draupner D.613 – Raua e. Ruggen D.394). Rauas mor var Julia D.484 e. Slidregubben D.317. Osvald föddes hos J. Melby i Östra Slidre och hamnade efter några år i Sverige hos Wilh. Petterson i Kristinehamn. 
Han beskrivs som en högbent smal hingst.
Mor: Løvinden f. 1899 (e. Bruno – Lysnebruna e. From 402). Løvinden föddes hos Ole A. Lysne i Lærdal. 
Morfar: Bruno f. 1894 (e. Fanaråk D.400 – Fjeldrosa e. Spræklegg D.41 eller son till denne). 
Mormor: Lysnebruna f. 1893 (e. From 402 – Hoppe fra Kvamme i Vang) på Lysne i Lærdal.
Farmor: Raua f.1898 (e. Ruggen D.394 – Julia D.484 e.Slidregubben D.317)

När man granskar Toras härstamning ser man en stabil grund av dåtidens främsta linjer. Hon var dotter till hingsten Osvald, som efter en sejour i Lærdal såldes vidare till Kristinehamn, Sverige år 1910. Via sin far var hon sondotter till den legendariske Draupner D.613, vars namn ofta borgade för både styrka och mod.

På mödernet finner vi modern Løvinden, en svart märr från Lærdal som aldrig ställdes ut men som bar på ett värdefullt arv via sin far Bruno och dennes far Fanaråk D.400. Längre bak i stammen återfinns gedigna Valdres-hästar som Fjeldrosa och den betydelsefulla hingsten Spræklegg D.41. Toras mormor, Lysnebruna, var också en duglig individ. Det ska även finnas fjordblod bakåt. Denna kombination av uthålliga skogshästar och tidiga travarpionjärer lade grunden för Toras unika fysik och det psyke som krävdes för att tåla det hårda slit som präglade både travbanan och skogsarbetet i början av 1900-talet.

Toras främsta avkommor och led:

Tora II f. 1919 (e. Skarphedin D.1039). Hon blev mor till ostartade  Vesletora f. 1928 (e. Østlandskongen), som i sin tur lämnade 10 avkommor och blev en av de viktigaste länkarna i stammen. Bland Vesletoras mest kända märks:

• Thoralill T.1027 f. 1933 (e. Texas II). En betydelsefull avelsmärr med nio avkommor, däribland Laumbsvinnaren Thora Lita (1.34,4), Kongepokalvinnaren Tore Jonsok (1.32,3) och hingsten Tormon som såldes till Sverige och har ett 90-tal avkommor. (morfar till Jonsa 1.26,8).
• Svarte Gran T.177 f. 1939 (e. Sorte Mand). Hingst med rekordet 1.37,3 och runt 90 avkommor. Han är morfar till den kände Jahn Viking. Ska senare ha hamnat i Sverige

Tor Salomon f. 1930 (e. Salomon T.61). En son född sent i Toras liv. Rek. 1.39.2
Bausa T.218 f. 1926 (e. Baus). Rek. 1.42.3. En dotter som också bar Toras gener vidare från stall Waagaard. Hon har 4 avkommor

• Begndøla T.507 f.1936 e.Basekvikk T.79. Rek: 1.36.1
  Hon har 6 avkommor och här finner vi Gjønni-hästarna som för oss vidare till Giklingstjerna.
  Gjønnas alla 7 avkommor blev startade.

Toras arv i avelsboxen blev betydande och har satt djupa spår i dagens kallblodsstammar. Det var främst genom Bausa och dotterdottern Vesletora som blodet spreds vidare med stor kraft. Särskilt intressant för oss svenskar är hingsten Tormon, som såldes till Sverige och lämnade ett stort antal avkommor här.
En annan fascinerande detalj är hur Toras blod återfinns i den moderna avelns gigant, Bausstegg. Via sin mormor Limona bär han nämligen på arvet från både Thoralill och Svarte Gran. Toras gener lever därmed vidare i allra högsta grad i de hästar som idag kämpar om segrarna på de nordiska travbanorna – en linje som sträcker sig från 1900-talets början ända in i framtiden.