Från rekordhållare till tragiskt lotteripris

Historien om kallblodstravaren Taralyn (f. 1924) är en berättelse om enorm talang, publikfester och ett öde som än idag väcker känslor. Taralyn var inte bara en häst i mängden; han var en av sin tids absolut snabbaste individer, en folkkär profil på Momarken och Bjerke, och en symbol för både generositet och tragedi.

En stjärna föds

Taralyn föddes 1924 (efter Lyn T.57 och undan Tarantella T.97). Redan som unghäst visade han att han var något utöver det vanliga. Under 1927 klev han in i historieböckerna på allvar när han slog det norska rekordet, 17 september, för treåringar med kilometertiden 1.49,1 . Vid den tiden var detta en sensationell tid som fick publiken att jubla på Momarkens läktare.

Han beskrevs som ”lynrapp” och visade en överlägsenhet som ofta lämnade konkurrenterna långt bakom sig – ibland med så mycket som 80 meter.

Personligheten i banan

Trots sin snabbhet var Taralyn känd för sina små egenheter. Han hade en tendens att ta vad tidningarna kallade ”den traditionella vilopausen” mitt under pågående lopp, ofta i sista sväng. Det gjorde loppen spännande; ibland hann han ikapp och vann ändå, andra gånger fick han kämpa för att rädda en placering. Men när han var på humör och kördes av tränare som O. Røthe eller Gudbrand Waagaard, var han närmast ostoppbar.

Tävlingsstatistik och rekord: Taralyn

År	Starter	Placeringar*	Intjänat (NOK)	Rekord
1927	–	–	–	1.49,1
1928	4	1 seger	3 100:-	1.52,5
1929	18	4 segrar / 10 plac.	7 375:-	1.46,9
1930	11	3 plac.	7 480:-	1.46,9
1931	14	6 plac.	11 550:-	1.43,4
1932	5	1 plac.	11 550:-	1.43,4
1933	16	1 seger / 9 plac.	13 365:-	1.42,3
1934	1	0	13 365:-**	1.42,3

Välgörenhet och det stora raset

Året 1934 skulle bli Taralyns sista, och det är här hans historia flätas samman med en av Norges största naturkatastrofer: Tafjordolyckan.

Den 7 april 1934 rasade ett enormt bergsparti ner i Tafjorden och skapade en tsunami som krävde 40 människoliv. För att samla in pengar till de drabbade arrangerades en stor välgörenhetsdag på Bjerke den 18 april. Grosshandlare Axel Jensen gjorde en extremt generös gest: han skänkte sin stjärnhäst Taralyn till ett lotteri där hela vinsten gick till katastrofoffren.

Ett tragiskt slut

Lotteriet blev en succé och drog in närmare 20 000 kronor (en enorm summa på den tiden). Men för hästen Taralyn blev det början på slutet. Han vanns av lott nummer 7519. Vinnaren, som inte var en hästkarl, sålde stjärnhästen vidare till Tiedemanns tobaksfabrik för att användas som arbetshäst framför fabrikens vagnar.

Kontrasten kunde inte varit större: från att ha varit hela Norges rekordhållare och hyllad i tidningarna, skulle han nu slita på Oslos gator. Men Taralyn blev aldrig någon arbetshäst. Det visade sig att han troligen led av ett hjärtfel, vilket förklarade varför hans form dalat ibland.

Bara några månader efter lotteriet, i september 1934, tvingades man avliva den forne mästaren. Nyheten om att Taralyn ”gått till de eviga jaktmarkerna” spred sig snabbt och lämnade en bismak av sorg över att en sådan hjälte inte fick ett värdigare slut.

Taralyns arv

Även om Taralyns slut var sorgligt, lever hans namn kvar i den norska travhistorien. Han påminner oss om en tid då kallblodstravaren började formas till den atlet vi ser idag, och om de starka banden mellan sporten och det omgivande samhället.

Stamtavlan bakom Taralyn

Bakom en rekordhäst som Taralyn finns nästan alltid en solid genetisk grund. Här dyker vi ner i hans stam, som domineras av några av dåtidens främsta avelslinjer inom Østlandshesten och de tidiga travarfamiljerna.

Fadern: Lyn T.57 (f. 1919)

Född i Hedmark och köptes 1923 av den kände hästkarlen G.G. Waagaard. Lyn var en betydelsefull hingst som belönades med 3:e pris vid DNT:s utställning 1931. Han stod stationerad i Vestfold och lämnade efter sig en lång rad duktiga travare.

• Farfar: Bjørke D.1055 Bjørke var en av sin tids ledande hingstar inom aveln av Østlandshest. Trots att han verkade som föreningshingst producerade han en mängd högklassiga avkommor som dominerade unghästvisningarna. Hans son, Mjøsrugg D.1293, belönades med 1:a pris i Lillehammer och beskrevs som en av de bästa hingstar som någonsin visats där.
  • Exteriörbeskrivning av Bjørke: ”Stor, trevlig häst med mycket god kroppsbyggnad. Ganska grova men knöliga ben och runda skenor.”
• Farmor: Laila D.5749 (f. 1919) Född i Ringsaker. Laila bär på en intressant genetik då hon är resultatet av en medveten kombination av starka linjer:
  • Farmors far: Høgne D.737 (efter Kåre D.619)
  • Farmors mor: Freia D.2662 (även hon efter Kåre D.619) Här ser vi alltså att farmor Laila var linjeavlad på den betydelsefulla Kåre D.619, en hingst som satte stor prägel på hästarna i distriktet.

Modern: Tarantella T.97 (f. 1912)

Tarantella föddes hos Hans Haug men hamnade senare hos Torkild Waagaard. Hon var en högkapabel tävlingshäst med en extrem snabbhet (speed), även om hon enligt samtida källor kunde ha det svårare med uthålligheten över längre distanser. År 1925 noterades hon för tiden 1.40,9, vilket var en mycket stark prestation för ett sto vid den tiden.

• Morfar: Kong Salomon D.790 En hingst vi tidigare bekantat oss med här på bloggen – en av de riktiga stöttepelarna i den tidiga kallblodsaveln.
• Mormor: Hjørdis D.2543 Dotter till Paradøren.
  • Mormors far: Paradøren (f. 1898) En brun hingst med vita bakstrumpor, född hos Ole O. Forseth i Søndre Land. Han var efter Støveren, som i sin tur var eskadronshingst vid den Totenske eskadronen. Linjen går bakåt till den legendariska Toftebrun 82.
• Mormors mor: Lady D.580 T.44 (f. 1891) Efter hingsten Bjarne D.301. Även mor till travhingsten Ulvin II (Blondin)