Sussi från Urskog

– Den okända storheten som blev travdrottning

Det finns hästar som kliver in i historien med buller och bång, och så finns det de som smyger sig på oss för att sedan lämna ett outplånligt avtryck. Stoet Sussi var precis en sådan häst. Från att ha varit en ”hittills okänd storhet” kom hon att dominera 1920-talets största lopp och besegra dåtidens mest hyllade hingstar.

Historien om Sussi tar sin början 1912 hos M. Sletner i Urskog.
Vid en första anblick var hennes härstamning kanske inte den mest glamorösa i samtidens ögon. Hennes far, den bruna hingsten Galdegutten D.786 (e. Galde 372), beskrevs i stamböckerna som en hingst som inte gjort sig särskilt märkt i aveln. Han såldes till en avelsförening i Høland och Setskog och lämnade efter sig den, enligt dåtidens bedömare, ”ganska obetydliga” hingsten Kong Knut D.917. Men med Sussi skulle Galdegutten få sin stora revansch.

Ett arv från rasens stamfader

Tittar man närmare på Sussis möderne finner man förklaringen till hennes styrka. Hennes mormor, Rugga 773, var ett sto med en exteriör som andades urkraft: djup, bred och med goda ben. Rugga var en smula överbyggd med en lång rygg och det karaktäristiska, något hängande ”Dovrekorset”.

Ruggas far var Bamsen D.254, ansedd som en av de främsta sönerna till Dovre D.130. Bamsens moder var i sin tur det legendariska stoet Guri, en direkt dotter till rasens stora stamfader Veikle-Balder D.4 och ett rött sto från Lille-Jevne. Ruggas egen mor var ett brunt sto (f. 1871) efter Borkhushingsten D.85, vilket gjorde henne till halvsyster med Dovre D.130 och undan en helsyster till Hovauken (av Holåker- och Kvarbergstam). Sussi var med andra ord resultatet av en extremt tät linjeavel på Veikle-Balder D.4.

Skrällen i Jacob Meyers pokalløp 1920

Inför 1920 års upplaga av Jacob Meyers pokalløp var förväntningarna stora på Ole Waagaards röda hingst, Skarphedin T.46. Han beskrevs som en energisk och ståtlig norsk häst, en kraftfull uppenbarelse som var publikens absoluta favorit. Det var en allmän önskan på läktarplats att Skarphedin skulle bärga den åtråvärda pokalen, men ödet ville annorlunda.

Det bruna stoet Sussi klev fram och levererade en energisk prestation som lämnade både publik och experter förvånade. Pressen hyllade henne som en ny stjärna, en häst vi ”säkerligen skulle få se mer av”. Men Sussi var inte den enda märren som visade framfötterna under dessa år. I loppen vid denna tid figurerade flera välkända ston med hedersamma bedrifter bakom sig, såsom Tora (också tillhörande Ole Waagaard), Nora från Larvik, Glavari från Stange och Eva Gille från Ås. Även Tulla, en dotter till den legendariske Trygg D.359, fanns med i diskussionerna. Men Sussi var den som denna dag lyste klarast.

Den historiska premiären 1923

Tre år senare, 1923, var det dags för en ny historisk milstolpe: det allra första loppet av Kristianiapokalen på Etterstad. Intresset var enormt och spänningen steg när hela 12 hästar startade samtidigt i ett och samma heat.

Referaten berättar om ett lopp fyllt av dramatik. Efter en rörig start tog Sussi kommandot och ledde efter första varvet, tätt skuggad av Seira, Salomonia och Raddi. Under andra varvet ökade tempot och utmanarna Decima och Jackson II började knappa in. In på upploppet utkämpades en stenhård strid där även Thora kom i en våldsam speed, men hon drabbades av galopp – eller ”fick kast” som man sade då – och hennes chanser förstördes.

Sussi höll undan på den imponerande tiden 3,38,4, tätt följd av Decima (3,38,8) och Jackson II (3,39,4). Sussi hyllades med ett bejublat ärevarv inför den jublande publiken och segern belönades med 600 kronor – en ansenlig summa motsvarande närmare 24 000 kronor idag.

En svart dag i augusti

Sussis karriär var på topp, men slutet skulle komma på ett sätt som ingen kunnat förutse. Den 5 augusti 1925 befann sig stjärnhästen hemma på gården i Urskog. Hon stod uppbunden vid en löplina ute på bete tillsammans med några andra hästar när en motorcyklist kom körande på vägen intill.

Ljudet skrämde hästarna till panik. I den vilda galopp som följde föll Sussi så olyckligt att hon bröt nacken och dog ögonblickligen. Förlusten blev extra tung då det visade sig att hon vid tillfället var dräktig med den kände elithingsten Høgnar.

Genom Sussi fick Urskog en plats på travkartan som en bygd som kunde få fram hästar av absolut högsta klass. Bara veckor efter Sussis död skulle en annan Urskog-häst, Vera S., vinna samma pokal och föra traditionen vidare. Men Sussi förblir den första drottningen av Kristianiapokalen – en okänd storhet som visade vägen för ett helt sekel av kallblodstravare.

---

Fakta om Sussi:

• Född: 1912
• Färg: Brun
• Ägare: M. Sletner, Urskog
• Härstamning: e. Galdegutten D.786 (u. Rugga D.773)
• Stamled: Galdegutten var efter Galde D.372. Rugga var efter Bamsen D.254.
• Främsta meriter: Vinnare av Jacob Meyers pokalløp 1920, Vinnare av den första Kristianiapokalen 1923.
• Död: 5 augusti 1925.