Primaballerinan som erövrade Norge

Hon beskrevs som en ”primaballerina” – svart, blank och fager. Men bakom det vackra yttre fanns en järnvilja och en snabbhet som fick travvärlden att häpna. Det här är berättelsen om Sirkeline, stoet som vann de största loppen och sedan blev en av kallblodsavelns mest uthålliga mödrar.

1974: En stjärna tänds på Vendkværn

Sagan om Sirkeline började på gården Vendkværn i Vang. Hennes härstamning var en spegling av dåtidens avel; mormodern var en ren dölehäst medan modern Vangstjerna var ”halvtravare”. När hon parades med Årnsethgubben anade ingen att resultatet skulle bli en av landets snabbaste kallblodshästar.

Under ledning av tränaren och kusken Carl Wollebæk klev Sirkeline in i rampljuset som treåring 1974. I augusti det året visade hon sin enorma talang på Bjerke genom att plocka ner konkurrent efter konkurrent och dundra i mål på banrekordet 1.37,1.

Säsongens absoluta höjdpunkt blev Norsk Travkriterium. Trots ett svårt utgångsläge i andra ledet bakom startbilen, och tufft motstånd från hingstarna Texas Jahn och Larsman, visade Sirkeline sin klass. Segern var ett faktum och Sirkeline blev årgångens självklara etta.

1975: Kongepokalen och dominans på Bjerke

Framgångarna fortsatte under fyraårssäsongen. Vid Bjerkes premiär i strålande sol ställdes hon mot eliten i H.M. Kongens Pokalløp. Trots en stökig inledning med hela tre startförsök visade Sirkeline prov på ett fantastiskt löphuvud. Hon tog ledningen direkt och vann en förkrossande seger. Vid det här laget hade hon redan blivit en av de mest vinstrika hästarna i sin klass.

Ett unikt avbrott: Föl mitt i karriären

Efter den tuffa fyraårssäsongen fattade ägaren Erling Thomassen ett ovanligt beslut. På grund av en benskada, och för att låta stoet återhämta sig, betäcktes hon med sin främsta rival på banan – Texas Jahn.

Sommaren 1976 njöt Sirkeline av livet som mamma till stofölet Vangs Texa hemma på Vendkværn. Den högättade lilla damen stapplade runt efter sin berömda mor i hagarna, men planerna på en comeback fanns hela tiden i bakgrunden.

Comebacken och de sista loppen

Hösten 1976 sattes Sirkeline i träning igen, nu hos Brede Killingmo i Fetsund. Under 1977 var hon tillbaka på banan, starkare och mer mogen i kroppen, med siktet inställt på att utmana den absoluta kallblodseliten.

År 1978 återvände hon till Carl Wollebæk på Skjerden. Men efter en lång karriär med hårda lopp började hon nu verka trött. Carl konstaterade att om hon inte piggnade till av vila, skulle hon återgå till aveln och betäckas med Kipmin.

Arvet efter Sirkeline

Det blev avelsboxen som fick sista ordet, och det med besked. Sirkeline betäcktes med Kipmin (e. Donno) och inledde en ny framgångsrik era. Sirkeline visade sig vara lika hållbar som fölmärr som hon varit som tävlingshäst. Totalt satte hon hela 15 avkommor till världen!

Sirkelines 15 avkommor

• Vangs Texa (1976) e. Texas Jan. Inga registrerade pengar eller rekord.
• Liar-Knekten (1979) e. Kipmin. 76 200 kr. Rekord: 35,2 (volt) / 32,4 (auto).
• Daltone (1980) e. Kipmin. Inga registrerade pengar eller rekord.
  DNT:s Elitsto. Mor till bl.a. Dalar
• Dalsine (1981) e. Kipmin. Inga registrerade pengar eller rekord.
  Mormor till bl.a. Daladin som vann Sv.kriterium år 2000
• Trons Ruggen (1982) e. Kipmin. 458 746 kr. Rekord: 30,8 (volt) / 28,8 (auto).
  Morfar till bl.a. Haralds Linnea som blev mor till Olav
• Trons Jerka (1983) e. Jerker. 29 000 kr. Rekord: 36,5 (volt).
• Trons Rauen (1984) e. Troll Jahn. 14 100 kr. Rekord: 39,3 (volt) / 42,5 (auto).
• Trons Svarten (1985) e. Pilmingutt. 22 800 kr. Rekord: 35,7 (volt) / 36,8 (auto).
• Trons Bausen (1986) e. Toddy. 79 300 kr. Rekord: 32,4 (volt) / 32,3 (auto).
• Trons Korban (1987) e. Korbest. 307 012 kr. Rekord: 27,9 (volt) / 25,4 (auto).
• Trons Pil (1988) e. Pilmin. 146 300 kr. Rekord: 30,8 (volt) / 29,6 (auto).
• Trons Fuksa (1989) e. Trons Trollmin. 17 376 kr. Rekord: 34,5 (volt).
• Trons Rigla (1990) e. Alm Rigel. Inga registrerade pengar eller rekord.
  Mormor till bl.a. Nordby Elde som vann Elitkampen 2025
• Trons Viking (1991) e. Trons Trollmin. 16 833 kr. Rekord: 35,0 (volt).
• Trons Marita (1994) e. Bork Rigel. Inga registrerade pengar eller rekord.

Sirkeline var inte bara en unghäststjärna som vann de tyngsta titlarna i form av Kriteriet och Kongepokalen; hon blev en av de viktigaste anmödrarna i den moderna kallblodsstammen. En sann legend vars gener lever vidare i generationer av travare.

Stammen till Sirkeline

Sirkelines stamtavla är en fascinerande inblick i en brytningstid, där äldre tyngre hästar mötte den tidiga travsportens adelslinjer. På fadersidan kom hon ur en rejäl hingstlinje via Årnsethgubben, vars far var Årnsethblesen och farfar den välkända Årnseth Rauen. Årnsethgubbens möderne går starkt genom hans mor Gransrappa, som även lämnade Grans Piril. Gransrappa var dotter till den inflytelserika Attila, en hingst efter Atlas och undan Odberg-Sylfiden – en kombination som vilade på klassiska linjer genom Trygve (e. Høgnar D.1208)  och Salomon T.61 (e.Kong Salomon D.790). Via Gransrappas mor, Aase Gyller, leds vi in i den anrika Viktoriastammen och legendariske Kong Gyller som även återkommer två gånger i femte led..

På mödernet har vi Vangstjerna, ett sto som förde in viktiga fartgener i stamtavlan. Vangstjernas far var Tordenstjern, en son till Tordenfly som i sin tur var efter den legendariska avelspionjären Molyn. Genom mormodern Nøstestjerna kommer även linjer från hingstarna Reitar (e.Gelmin T.73) och Jakken in i bilden. Förutom Tordenstjern har hon lämnat ett flertal duktiga avkommor. En intressant detalj för den stamintresserade är att den historiska linjebildaren Kong Salomon D.790 återfinns 15 gånger i de bakre leden på Vangstjerna och Gransrappas sida.

Längst ner i stammen vilar de riktigt tunga rötterna som gav Sirkeline hennes robusta fysik. Mormodern Svarta D.22147  var en produkt av ren döleavel; hon var dotter till den tunga dölehästen Fridalf D.1759 och undan stoet Tulla D.21408, som i sin tur var efter Nordvard D.1780.