Saliff och Per Nøklestad

Från Saliff till Miljonhästar

Per Johs. Nøklestad och Kallblodsaveln (1973–1998)

Denna text bygger på tidstypiska artiklar som ger en inblick i livet hos hästägaren och uppfödaren Per Johs. Nøklestad och sonen Per Arne Nøklestad på Nøkleby. Berättelsen sträcker sig från de tidiga åren med kallblodshingsten Saliff till de stora uppfödarsuccéerna under 1980- och 90-talen.

I. Nøkleby 1973:
Flytten, Stallet och Stjärnhingsten Saliff

Den första artikeln från tidigt 1973, mitt under utställningssäsongen för avelshingstar, fokuserade på Per Arne Nøklestad, en äkta ”Rolvsøy-pojke”. Han hade nyligen flyttat tillbaka till de gamla trakterna i Lisleby och etablerat sitt stall på Nøkleby efter cirka fem års ”landsflykt” i Hærland. Vid tidpunkten hade Nøklestad totalt sju hästar i stallet, och det var tydligt att hans engagemang var djupt rotat.

Intresset för trav hade legat och lurat länge; det hela började med hingsten Saliff. Per Arne Nøklestad berättade att de köpte unghästen tillsammans med sin far när han endast var 15 år gammal. Detta innebar att den röda kallblodstravhingsten Saliff hade funnits i Nøklestads liv i tio år vid tiden för publiceringen.

Genom åren hade engagemanget vuxit, och Per Arne Nøklestad uppskattade själv att han vid 25 års ålder hade ägt över 20 hästar. Under de senaste sju till åtta åren hade han dessutom själv kört hästarna i travlopp, vilket hade resulterat i 8–10 segrar och flera bra placeringar. I stallet fanns också ett gäng ungdomar – Ottar, Jostein, Yngvar Nøklestad och Rino Hansen – som hjälpte till med skötseln, vilket underströk att det var en levande och social hästmiljö.

En Viktig Avelshingst

Stallets mittpunkt var den elvaåriga kallblodstravhingsten Saliff (e. Attilovar u. Toftesvarta). Hans aktiva tävlingskarriär fick ett tidigt slut då han tvingades sluta som sexåring på grund av en benskada. Han slutade dock med ett respektabelt grundlag på cirka 70 000 NOK och ett rekord på 1.32.6, siffror som ansågs vara bra även efter dåtidens mått. Den tidiga skadan var olycklig, men hade ändå tillåtit honom att visa sin kapacitet på banan.

Det betonades särskilt att Saliff saknade den dominerande Stegg-blodslinjen, vilket gjorde honom till ett viktigt och genuint alternativ i kallblodsaveln och troligen eftertraktad i avelskretsar i början av 70-talet.

De Unga Hästarna och Avelsplanerna

Artikeln nämnde flera andra hästar som var viktiga för Nøklestads verksamhet och avelsplaner. Bland dessa fanns fyraåringen Liff (e. Saliff u. Jarvirosa), som hade visat lovande form under vinterkörningar och troddes kunna säsongsdebutera på Klosterskogen i mars.

Stallets avelssto var det åttaåriga stoet Jahluna (e. Jahn Sjur u. Vesle Gorma), med ett rekord på 1.33.7. Hon väntade då föl efter Liff, en kombination av blodslinjer som ansågs vara ”rolig” av Nøklestad. Vidare fanns det ett tvåårigt sto vid namn Solbergstjerna (e. Saliff u. Frøken Best), vars mor kom från Schou-släktet, vilket också ansågs vara en intressant avelskombination. Slutligen fanns det också två små föl, kärleksfullt kallade ”Saliffer”.

-Avkomman mellan Jahluna och Liff fick namnet Jahliff som senare sprang in 117 700 NOK och fick rekordet 1.33.0.
Liff fick endast en avkomma.

---

II. Lisleby 1987:
Genombrottet och Miljonärsaveln

Drygt ett decennium efter artikeln om stallet på Nøkleby, bekräftade en artikel från 1987 att Per Johs. Nøklestads engagemang hade burit frukt, och dessutom i stor skala. Artikeln fokuserade på Per Johs. Nøklestad, då ordförande i Sarpsborg og omegn Travselskap, som hade uppnått enorm uppfödarsuccé året innan.

Nøklestad sade stolt att han hade hållit på med trav i 25 år, men det var först under 1986 som han verkligen nådde toppen bland de mestvinnande uppfödarna i Norge. Avkommor från hans stall, då beläget hemma på Lisleby, körde totalt in hela 1 328 000 kronor under 1986. Detta var ett historiskt år, då Nøklestad förklarade att det var det första året som en norsk uppfödare passerade miljonen i inkörda pengar. Endast Knut Alm (ägaren till Alm Svarten) passerade honom på uppfödningstoppen det året.

Det är fascinerande att se hur Per Johs. Nøklestad, efter 25 års arbete, plötsligt nådde denna nivå. Miljonbeloppen visade vilken kvalitet han hade fått fram.

Uppfödaren i Toppen och Stjärnornas Mödrar

Den stora framgången berodde i huvudsak på avkommor från stona Solbergstjerna och Jahluna, vilket visar hur viktig avelsbasen från 1973 var. Några av framgångsnamnen var Lund Jerker (vinnare av fjolårets Derby), Lund Blessa (årets Kongepokalvinner) och Pål Lunar (som precis hade rundat en miljon kronor i inkörda pengar). Även Pål Best nämndes som den häst som historiskt hade kört in mest pengar, med ett grundlag på 1,3 miljoner kronor innan han pensionerades.

Drottningen Jahluna

Vid den tiden hade Per Johs. Nøklestad nio hästar hemma i stallet, men den 22-åriga Jahluna var ”drottningen”. Hon hade kommit till Nøklestad som fölunge och hade haft en bästa tid på 1.33.7 som travare. Hon var mor till de nya stjärnorna Lund Blessa och Lund Jerker och hade totalt producerat 13 avkommor. Trots hennes ålder planerades det att bedäcka Jahluna med Lund Jerker under det aktuella året innan hon skulle pensioneras – ett otroligt bevis på hennes fundamentala vikt i Nøklestads framgång.

Solbergstjerna och Varmblodssatsningen

Solbergstjerna, stoet från 1973, hade Nøklestad lejt bort under året och hon stod då på Sørlandet. Han nämnde att allt hade börjat när han hade en hingst som gjorde det bra (Saliff). Han lejda Fröken Best till Saliff, vilket resulterade i två bra avkommor: Pål Best (som såldes) och Solbergstjerna, som gick direkt in i aveln som treåring.

Nøklestad hade också framgångar med varmblodstravare. Han hade tidigare haft elittravaren Nibs Boy och hade cirka ett och ett halvt år innan artikeln kommit över stoet Bunny Staro i Sverige. Hon hade visat starka egenskaper på travbanan och skulle sättas i avel när löpskarriären var över.

Orosmoln över Travsporten

Artikeln avslutades med att belysa ett stort orosmoln: myndigheternas beslut att öka totalisatoravgiften till staten. Per Johs. Nøklestad, som då också var ordförande i Østfold Hesteeierforening, var ”mildest talt förtvivlad” och menade att det skulle innebära ”kroken på dörren” för travsporten. Med en varslad körstopp från 1 mars samma år kämpade travsportens företrädare för att hitta en lösning mot de höga skatterna, vars framtid var högst osäker.

---

III. Lisleby 1998:
Derbyhoppet och Avelsdrottningen

Den imponerande uppfödarsagan på Lisleby fortsatte in på det sena 90-talet. När en artikel publicerades 1998, inför Norskt Travderby, framgick det att Per Johs. Nøklestad sedan länge hade framstått som en av Norges ledande uppfödare.

Vid tidpunkten för artikeln hade Per Johs. Nøklestad drivit med uppfödning av travare i 35 år. Hans djupa engagemang bekräftades av en imponerande samling av prestigefyllda pokaler och silverföremål i hans hem. Statistiken från föregående år, 1997, bekräftade hans topposition; han stod då näst överst bland landets mestvinnande uppfödare, med drygt 1,1 miljon norska kronor inkörda på hästar han låg bakom. Uppfödarpengarna låg då på 11 procent av det inkörda beloppet. Nøklestad påpekade att han hade lärt sig att vara nöktern och inte ta något i förskott när det gällde trav, en lärdom dragen efter så många år.

Solbergstjerna – Stallets Nyckelsto

Även om Jahluna hade varit ”drottningen”, visade det sig att stoet Solbergstjerna hade blivit nyckeln och mor till de allra flesta av Nøklestads storheter. Solbergstjerna kom aldrig själv till start, men fick en stor framgång i aveln – det är fascinerande att se att hon, som inte ens tävlat själv, hade blivit en sådan fundamentalt viktig avelshäst.

Solbergstjerna avlivades några år innan 1998, men hon hann få 18 avkommor under 21 år, ett otroligt arv. Hennes sista avkomma blev hingsten Pål Even. Nøklestad hade valt att behålla Pål Even, och hade inte ångrat det beslutet. Tidigare storheter som Pål Best, Derbyvinnaren Lund Jerker, Pål Lunar och Hoppe-Derbyvinnaren Lund Blessa nämndes som exempel på Nøklestads uppfödningar som alla hade sålts vidare innan löpskarriären inleddes.

Hoppet Pål Even

Familjen Nøklestads stora Derby-hopp det aktuella året var hingsten Pål Even, som var efter den tidigare elittravaren Elding och Solbergstjerna. På grund av de dåliga träningsmöjligheterna hemma på Lisleby hade Pål Even skickats till Kjell Håkonsen på Forus för träning, med Rune Wiig som kusk.

Pål Even hade under sin förra säsong varit en av årskullstopparna och kört in över en halv miljon kronor samt vunnit prestigefyllda lopp. Inför Norskt Travderby på Bjerke ställde Pål Even upp som en stor outsider. Per Johs. Nøklestad hade redan två Derby-pokaler som uppfödare sedan tidigare, men nu kunde han för första gången ta en dubbel som både ägare och uppfödare med Pål Even. Nøklestad var dock försiktig i sina förväntningar och menade att det viktigaste var att det gick ”rättvist till, och den bästa hästen vinner”.

Notis: Pål Even, trots skadeproblematik som ledde till avlivning vid 13 års ålder, hann få 358 registrerade avkommor som avelshingst.

-Det här med kallblodstravarhistoria slutar aldrig att fascinera!