
Det stolta Uttisrud-arvet
Berättelsen om den kallblodiga travarhingsten Opstadbrun (f. 1968) är en skildring av hur ett sekellångt avelsarbete och en mans vision bar frukt. Opstadbrun var inte bara en framgångsrik tävlingshäst; han var slutprodukten av en noga bevarad stamtavla som sträckte sig tillbaka till travsportens barndom och inkluderade inslag av ädelt blod.
Eftersom jag tidigare skrivit om far hans Flisa Støvern så tar jag bara upp modersidan.
I. Ole Uttisrud: Sportens arkitekt och eldsjäl

i en berömd duell mot skridskolegenden Oscar Mathiesen.
För att förstå tyngden i Opstadbruns härstamning måste man förstå mannen bakom ”Uttisrud-slaget”. Ole Uttisrud (1869–1953) från Rakkestad var en av de mest betydelsefulla gestalterna i norsk travsport. Han beskrevs som en viljestark, handlingskraftig och social person – en ivrig sångare som blev en av sportens stora arkitekter:
- Banbyggaren: Han lade grunden för Momarken Travbane 1920 och var senare drivkraften bakom uppbyggnaden av Bjerkebanen i Oslo, där han också blev landets förste totalisatorchef.
- Avelspionjären: Han skapade ”Uttisrud-slaget”, en häststam känd för naturlig travtalang, robust hälsa och harmonisk exteriör. Hans livsgärning hyllas än idag genom Ole Uttisruds Minneslopp på Momarken.
II. Från 1800-talets Normand till Nordina
Opstadbrun föddes och tränades på gården Opstad i Greåker av Thorvald Opstad. Senare ägare blev Svein Femmen efter Opstads bortgång.
Hans stam ansågs mycket gedigen för sin tid, vilket gav stora förväntningar på hans avelsvärde.
Normand – Grundbulten i aveln

Grunden för stammens anseende lades av hingsten Normand (f. 1898), född på Kirkeng i Degernes. År 1906 vann Normand Jacob Meyers pokal (tid 1.54 1/5) och utsågs till tävlingens snabbaste häst av ren norsk ras. Han var efter Dovringen D.420 och hans modersida kan spåras ner till ett bläsigt sto född 1832 på Vigenstad.
En kanske viktig genetisk nyckel till Normands kapacitet kan finnas i hans möderne: hans mor var efter Sletnerbrun D.268, en hingst som bar på ädelt blod då hans egen morfar var den kände arabhingsten Mazarin. Detta inslag av fullblod kan ha bidragit till den snabbhet och den ”glöd” som senare kännetecknade linjen.
Den obrutna kedjan av ston

Vägen från Normand till Opstadbrun går via en rad kårade ston hos familjen Uttisrud, där man ser en tydlig linjeavel på det framgångsrika Omer-blodet via Sletnerbrun D.268:
- Norma D.8681 T.122 (f. 1915): Dotter till Normand, köpt som unghäst av Ole Uttisrud. Hon kårades i Oslo 1921. Intressant nog hade Norma Sletnerbrun D.268 i rakt nedstigande led via fadern Normand, samtidigt som hennes mor Åse D.3498 också hade Sletnerbrun D.268 som sin morfar. Detta skapade en kraftfull genetisk koncentration av detta prestationsblod. Rek: 1.57.0
- Norma (f. 1930): Dotter till ovanstående, efter Jak T.42. Hon nådde rekordet 1.43,9.
- Normana T.973 (f. 1942): En avelsmatador kårad på Momarken 1947. Hon fick 10 avkommor, däribland avelshingstarna Norm och Normann samt stoet Norma ((Se mer text i högerspalten)
- Nordina (f. 1949): Dotter till Normana efter Tofteruggen. Hon blev moder till Opstadbrun – hennes enda avkomma.
III. Tävlingskarriären: Från talang till champion

Østfoldpokalen 1977. Foto: Sarpen
Under ledning av kusken Per Rakkestad och med daglig träning av ägaren samt medhjälparen Thomas Andersen, förvandlades dessa historiska gener till framgång på 70-talets travbanor.
- Genombrottet 1973 (5 år): Som Championkandidat visade Opstadbrun en enorm hållbarhet. Han gjorde 24 starter och tog pris i 23 av dem. Han sänkte sitt rekord från 1.43,4 till 1.36,4 och vann bland annat ”Heste-eier for en dag-løpet” på Momarken.
- Dramatik 1974 (6 år): Han segrade i Drammens Ärespris och putsade rekordet till 1.34,7. Året minns dock mest för incidenten då han i klar ledning skrämdes av en TV-kamera på upploppet, vilket ledde till galopp och en snöplig diskning.
- Toppform 1975–1977: Som sjuåring ansågs han vara i sitt livs form. Han sänkte rekordet till 1.32,6 och karriärens största triumf nåddes 1977 då han vann Østfoldpokalen på den starka tiden 1.30,4. Kom trea i D.N.T:s Elitlopp efter Vintilla och Frøyvar.
”-Det osade energi och styrke när hingsten med sina höga knälyft kördes runt i värmningspaddocken av skötaren Thomas Andersen. Jag minns att uppfödaren och dåvarande ägaren Thorvald Opstad från Greåker var en mycket gammal man som överlät mycket åt honom. Thomas var ju en riktig hästkarl som hade ett fint handlag med den ganska våldsamma Opstadbrun! Under en lång period var förresten gentlemannakusken Per Rakkestad ordinarie kusk, och tillsammans vann de bland annat Östfoldpokalen 1977.
Ett av mina sista minnen av Opstadbrun är från Jarlsberg: Liv Haslie blev avkastad av Slogum Jarl i volten, som satte iväg några varv i vild galopp. DET smittade av sig på friskusen från Opstad, som gjorde likadant fast med Asbjørn Mehla sittande i sulkyn! Jag kan tänka mig att den annars så pratsamma championkusken var ganska spak då… Det gick lyckligtvis bra, utan skador på vare sig folk eller djur.
Jag lägger till en historia från en bana en bit upp i Sverige där en lokal körsven struntade i säkerheten. Han ’klädde av’ Opstadbrun, bytte ut långvagnen och tog bort diverse annan utrustning. Det blev ingen succé har jag hört… ”
/Freddy
IV. Arvet lever vidare


Opstadbruns inflytande i aveln blev tydligt genom döttrarna Ann Chaneth och Katarina Juni från Opstad i Tune. Katarina Juni beskrevs som ett mycket fint och kapabelt sto som sprang in lite över 100 000 kronor. Men precis som sin far var hon ”ack så galopplysten”. Hennes omotiverade galopputflykter ansågs vara ett direkt arv från Opstadbrun. Det sades att utan dessa kostsamma galoppinslag hade hennes prissumma sannolikt varit den dubbla.
Satin född 1980, undan Frk. Lorett, blev Opstadbruns bästa avkomma.
Rekord: 1.30,9. Intjänat: 137 800 NOK. Starter: 89 (12-5-6).
V. Eftermäle
Opstadbrun representerade idealet av den norska kallblodstravaren. Trots att han endast fick nio avkommor mellan 1978 och 1980, bar han fanan högt för Uttisrud-slaget. Orsaken till låga antalet kan vara hans nedärvning av galoppinslag då han själv var en äkta ”øvrevoller”.
Opstadbruns linje verkar sluta vid stoet Bullerikke. Hennes enda registrerade avkomma är ett sto som saknar certifiering, vilket innebär att kedjan bryts där.

E: Opstdbrun U: Frk. Chaneth

E: Pål Lunar U: Ann Chaneth
Fakta
Född: 1968
Uppfödare: Torvald Opstad
Färg: Mörkbrun
Tecken: Bläs
Övrigt: Bukskäckanlag
Mankhöjd:
Far: Flisa Stövern
Farfar: Årnseth Rauen
Farmor: Kil-Snella
Mor: Nordina
Mormor: Normana
Morfar: Tofteruggen
Tot. 248 (18-22-0)
Rek: 1.29.4
Intjänat: 182 275 NOK
Avkommor: 9
Morfar

Far

Farfar

Farmor

Norma – Stammodern från Forus

Året var 1963 när ett vackert sexårigt sto vid namn Norma dök upp på Forus-banan i Norge, ägd av Fridtjof Haugstad. Norma härstammade från den välkända Uttisrud-familjen i Østfold och hade sannerligen påbrå som förpliktade; hon var dotter till den legendariska Stegg och undan Normana (som även lämnat stjärnhästen Norm).
Framgångar i tävlingsovalen
Norma skördade stora framgångar för Haugstad under 1964, men försvann från tävlingsbanan året därpå för att gå i avel. Hon gjorde dock en comeback 1967 och avslutade sin karriär med ett rekord på 1.35,6 och 41 525 kronor insprunget – en ansenlig summa på den tiden.
Det gyllene arvet: Norinda och Galint
Normas främsta bidrag till travsporten visade sig dock vara hennes första avkomma, Norinda (e. Flisa Støvern), född 1966. Norinda blev det dominerande kallblodsstoet på Forus under hela 70-talet.
Även om Norinda tragiskt nog bara fick en enda avkomma, var det en häst som lämnade ett enormt avtryck:
Galint

Rekord 1.26,3
Intjänat 706 730 NOK
Starter 154 (58-28-7)
Unghäststjärna: Firade stora triumfer på Forus under Gunleif Tollefsens ledning.
Storloppsvinnare: Flyttades senare österut till Benn Orre där han vann prestigefyllda lopp som Jacob Meyer-pokalen och Vintilla-travet.
Senare år och framtidshopp
År 1971 såldes Norma till Andreas A. Revheim i Stavanger. Där lämnade hon ytterligare fyra avkommor, men ingen av dem lyckades nå några större framgångar på banan. Hoppet om att Normas blodslinje ska leva vidare vilar dock hos senare generationer via Reit Mai.
Saxat från år 1921
