Morstammen till Flisa Støvern T.281

Flisa Støvern T.281 föddes år 1960 hos Karen Kilen i Flisa. Vid fyra års ålder såldes han till Rolf Diskerud och delägdes samtidigt av Roar Nygaard.

Karen Kilen var en välkänd person i Åsnes och dess omnejd, särskilt inom travsporten. Hon hann precis uppleva sitt eget äreslopp på travbanan på Sandmoen innan hon gick bort 92 år gammal. Tillsammans med sin make, Olaf Kilen, var hon en viktig del av travsportmiljön från 1950 och framåt.

Hennes Betydelsefulla Hästar

Karen Kilen hanterade totalt fler än 40 travare. Ett antal av dessa utmärkte sig särskilt:

• Neslyn: Redan 1953 vann denna ”Kilenhäst” Prins Haralds pokalløp.
• Flisa-Støvern T.281: Kallblodshingsten som föddes hos Karen Kilen.
• Kilde: Ett framstående sto, vars mor var Kil-Snella (mor även till Flisa Støvern).
• Zarina: En av de hästar som utmärkte sig under Karens tid.
• Rogga: En framför allt utmärkt varmblodstravare. Rogga vann Kriteriet 1962 och säkrade även Scandinavia Grand Prix på Bjerke.
• Kil-Stjerna: Ett sto som starkt utmärkte sig och hade samma mor som Flisa Støvern (Kil-Snella). Kil-Stjerna vann de prestigefyllda loppen Lars Laumbs løp och Norgesmesterskapet for kaldblodshester (Norska mästerskapet för kallblod) år 1972.

Karen Kilen föddes och växte upp på Kokkin i Gjesåsen. Efter att ha gift sig med Olaf 1941 bosatte de sig på gården i Kilen, där hon höll ett gästfritt hem. Förutom hästar hade Karen ett stort intresse för bilar.

Flisa Støverns karriär

Flisa Støvern visades redan 1963, där han fick 3:e premie, och blev kårad året därpå, 1964. Han stod initialt i Vestfold. Som son till Årnseth Rauen hade han samma mor som de framgångsrika stona Kilde (e.Spenter) och Kil Stjerna (e.Jahn Sjur).
Modern Kil-Snella T.1205, efter Atlasprinsen T.168, ska vi gå in mer på.

Flisa Støvern inledde sin karriär starkt som treåring och nådde sin topp som fyraåring, då han också sattes in i aveln. Man hade intrycket av att den sparsamt startade hingsten fortfarande hade stora utvecklingsmöjligheter, vilket ofta var fallet med hingstar som tidigt togs i bruk i aveln.

Det blev inga storvinster, men tävlade ändå med eliten, och var ofta med och stred i täten.
Tvåa i Kristianiapokalen 1967 efter Hallingkongen
Tvåa i Østfoldpokalen 1967 efter Jahn Piril
Trea i Ole Uttisruds minne 1967 för att nämna några.

Eftersom far Årnseth Rauen redan har ett eget blogginlägg så tar jag endast med stammen till Kil-Snella.

Kleivan-slaget

Historien om Kleivan-slaget började i de trønderska bygderna runt sekelskiftet. Det var en släkt vars rötter, likt unga planteskott, växte sig till ett mäktigt träd, även om det dröjde årtionden innan grenarna sträckte sig över hela landet.

Kärnan i släkten var den hårda och sega hingsten Jorlibrun (f. 1900), som tidigt hamnade hos Brukseier M. C. Simonsen i Byåsen. Jorlibrun, som ursprungligen kom från Rennebu – en bygd känd för sina solida hästar – var känd för sitt kraftfulla, men lynniga, temperament. Den gamle hästkarlen Erik Garberg, ”Gjølmes lexikon”, mindes hingstens ljusbruna färg och hans explosiva natur, som kunde få skorna att blinka högt över timmerlasset i nedförsbackarna. Med sitt rekord på 1.53,0 (en tid som undervärderade hans verkliga kapacitet) etablerade han grunden för travtalangen.

Far hans ska ha varit Sleipner Varg född 1894 (rek. 1.51.4) vars far var Jak T.3 och mor kallades Dombubruna född 1883 efter Lobrun, en hingst inköpt från Lesje, även farmors far till JM-vinnaren Lydia T.60.

Mor till Jorlibrun kallades Jorlibruna född 1885, inköpt som föl tillsammans med modern, av en hästhandlare från Hedemarken.
Även hennes temperament beskrivs som hård men fick många goda och raska travare i Trøndelag. Hennes far ska ha varit Fridtjov D.160 efter Omer D.10. En linje jag tagit upp i ett eget blogginlägg. Kan nämnas är att Fridtjov även är far till Kvikk II T.1.

Det Starka Skottet

Det avgörande steget kom 1919 på gården Kleivan i Fannrem, där den mellanbruna Jorlijenta föddes.

Hennes mor var ett svart sto som hette Lydia född 1903 hos Lars O. Aune i orkdal. Hennes far Tværdalsbrun född 1888 hade Glitre D.263 som far och mor ett sto efter Sleipner D.45. Denna hingst lämnade flera duktiga travare.
Lydias mor Blakka född 1896 ska ha varit efter en renrasig fjordhingst

Flytten Söderut och Avelns Förädling

I början av 1930-talet tog travarfamiljen Diskerud på Slettevold i Östfold, representerad av bröderna Rolf, William och Trygve, över stafettpinnen. De köpte först Jorlijenta II, som med ett otroligt rappt fotlag satte rekordet 1.39,7. Trygve Diskerud sade sig ha ”gapskrattat” i sulkyn bakom henne – hon var så snabb att hennes orena ”skift” i travet knappt hann synas för domarna.

Men det var Jorlijenta II:s syster, Kleiva efter Gelmin, som fick det stora ansvaret att föra stolinjen vidare. Kleiva (rek. 1.40,6) flyttade senare till Arnt Haslum. (Hon står som stickelhårig 🤗.)

Kleivas döttrar skulle senare ge stammen dess stora genombrott på travbanorna och i aveln:

• Aka T. 683 (rek.1.38.8) blev mor till den framstående avelshingsten Gjønnvin T. 268 (rek. 1.32,1), som tillförde värdefulla impulser till släkten.
• Kil Snella T. 1205 (f. 1947). Trots Jorlibruns inflytande utvecklades Kil-Snella till en kompakt och pålitlig travare (rek. 1.36,0). Hennes avkommor, som sonen Flisa Støvern T. 281 och snabbaste dottern Kilde (1.30,4), utgjorde grunden för framtidens avel.

Ett Mognande Träd

Fram till 1967 hade stammen mött både framgång och frustration. Den snabba mognaden hos unghästarna följdes inte alltid upp som äldre, och det ärvda, ilskna temperamentet kunde fortfarande resultera i ”brågalopper” som förstörde lopp. Detta var troligen orsaken till att stona ofta tidigt sattes in i aveln.

Men under 1950- och 60-talet hade ett viktigt skifte skett: hingstarna från Kleivan, som Gjønnvin och Flisa Støvern, började på allvar etablera sig som avelshingstar. Genom medvetna korsningar med linjer som Daltypas och Sylfidens, blev hästarna både exteriört bättre och snabbare.

Travarsläkten från Kleivan hade därmed vuxit från ett litet skott i Trøndelag till ett träd med många bärkraftiga grenar.

Stamtavlan fortsätter

Den kraftfulla Flisa Støvern kom att finnas i stamtavlan hos många av de vinnare i klassiska lopp och andra framstående travare under senare tid. Han blev far till fina hästar som Jarvistøva, Opstadbrun och Sentan. Den viktigaste avkomman, ”Gullegget”, skapades när hingsten parades med Schuvarda, och Støva (född 1965) kom till världen.

Støva var ett litet men mycket dugligt sto som vann ett antal storlopp. I avelsboxen fick Støva 14 avkommor, varav hela 12 var ston. Dessa döttrar fick enorm betydelse för aveln i Norge, och så småningom även i Sverige. Av Støvas avkommor var det Slogum Stina (född 1978 e. Slogum Jarl) som gjorde bäst ifrån sig på tävlingsbanan med 450 000 norska kronor insprunget. Av de övriga passerade endast Norheim Lill (född 1974 e. Donno) 100 000 kronor, men den förstfödde, Dally Støva (född 1973 e. Dally Jahn), blev trea i Derbyt.

Det finns mycket att säga om Støva och hennes avkommor, men som ett exempel kan vi ta Slogum Sol, som lade grunden för en lång rad av vinnarhästar med förnamnen ”Gomnes”, ”Stumne” och ”Tangen”. Moe Brage var också en framstående representant för dessa genetiska linjer.