
En banbrytare i norsk travsport
Liljan, född 1919 hos M. L. Svendsrød i Vestfold, kom att bli ett av de mest betydelsefulla stona under den norska travsportens formativa år. Hennes karriär sammanföll med totalisatorspelets införande på Bjerke, där hon snabbt etablerade sig som en av sportens stora förgrundsfigurer och innehade under en period det norska rekordet.
En stamtavla rotad i travsportens ursprung

Liljans härstamning är en studie i den norska travlinjens tidiga utveckling, där fokus låg på att konsolidera snabbhet och hållbarhet.
Hon är bl.a. halvsyster med Jakken som jag skrivit om tidigare
- Fadern: Jakson T.42 (f. 1902) Jakson räknas som stamfader för den moderna travlinjen. Hans kapacitet var exceptionell för sin tid; han sägs ha travat 1000 meter på 1.38,0 utan direkt konkurrens. Bakom honom har vi Jak T.3 (f. 1883) och stoet Prinsessa, vars far Kongen härstammade från den inflytelserika Dølegutten D.325. Längre bak i leden återfinns Balder på Killingstad, en son till den legendariska Rimfakse D.69, samt det svarta stoet Livligheten (f. ca 1860)
- Modern: Elna (f. 1914) Elna var efter Lynhild (rek. 1.57,0), en brun hingst från Vestfold som i sin tur var son till Sverre (rek. 1.51,0). I mödernet fanns även hingsten Odd T.21 och ston som Kora och Bruna D.668. På mödernet stannar spåren vid ett brunt sto av okänd härstamning
Det historiska året 1930: Dubbla pokalsegrar

Foto: Våre hester
1930 markerade kulmen på Liljans tävlingskarriär under ägaren Karl Norbeck i Oslo. Under detta år säkrade hon två av landets mest prestigefyllda titlar.
🏆 Trøndelagspokalen
Den 23 februari 1930 segrade Liljan i Trøndelagspokalen. Med Fin Ulven i sulkyn noterades hon för kilometertiden 1.43,7. Segern var särdeles imponerande då hon distanserade dåtidens övriga norska elit med god marginal; den näst snabbaste tiden efter Liljan innehades av Begna på 1.44,1.
🏆 Jacob Meyers Pokal

JACOB MEYERS POKALLØP 1930
Kort därefter befäste hon sin position genom att vinna Jacob Meyers pokal på rekordtid. Loppet kördes på isbana på Bjerke inför en publik om cirka 4 000 personer. Liljan tog tidigt ledningen och kontrollerade loppet fram till mål. Segertiden skrevs till 1.43,2 (total tid 3.26,4 över 2000 meter) – den snabbaste tiden någonsin för ett sto i loppets historia fram till dess. Referaten från tiden beskriver insatsen som ett av de mest enastående lopp som körts om pokalen.
Resultatlista Jacob Meyers Pokal 1930:
- Liljan – 1.43,2 (Karl Norbeck / Fin Ulven)
- Omergubben – 1.43,4 (H. Høitomt)
- Nærbø-Seira – 1.43,8 (Ramstad & Gudmestad / H. Christiansen)
De sista åren och avelsresultat
Liljan bytte ägare flera gånger under 1930-talet; hon såldes 1934 till Bjørn Østby och 1937 vidare till Leif Thomassen. Som avelssto fick hon sin första avkomma 1932 och lämnade totalt fyra travregistrerade avkommor efter sig. Trots hennes egna fantastiska prestationer på banan lyckades ingen av hennes linjer överleva till modern tid.
Liljan avlivades 1941, men hennes namn lever kvar som en symbol för den tid då den norska kallblodstravaren på allvar började närma sig de tider som lade grunden för dagens professionella sport.
Fakta
Född: 1919
Uppfödare: M. L. Svendsrød
Färg: Brun
Tecken:
Mankhöjd: 152 cm
Far: Jakson T.42
Farfar: Jak T.3
Farmor: Prinsessa
Mor: Elna
Mormor: Bruna
Morfar: Lynhild
Tot.
Rek: 1.39.2
Intjänat: 26 775 NOK
Avkommor:
Porträttet
Karl Norbeck: Travsportens hängivne pionjär
Karl Norbeck (1867–1939) var under sin livstid en av de mest färgstarka profilerna inom norsk travsport. Trots att han med åren blev mest känd för den breda allmänheten som ”Norges starkaste man” genom sin karriär som brottare och cirkusdirektör, var det på travbanan han fann sin största personliga passion. Vid 67 års ålder beskrevs han fortfarande som en man som blev ”eld och lågor” så snart hästar kom på tal, och hans engagemang sträckte sig långt bortom det rent sportsliga.
Hans intresse för hästar väcktes redan under pojkåren och förblev en röd tråd genom hela hans liv. Norbeck betraktade aldrig travsporten som en affärsverksamhet; han var väl medveten om att de ekonomiska vinsterna ofta uteblev och att resultatet på sista raden som regel blev blygsamt. För honom var drivkraften istället den rena spänningen och den djupa stolthet han kände när hans hästar presterade. Grunden för hans bana lades med hans första hästar, däribland Svalan som hade en nära koppling till den välkände Gubben (Gubben III). Det var med dessa hästar han nådde sina första framgångar på Frognerkilen, vilket cementerade hans plats i sporten.
Även om de tidiga åren med hästar som Gubben III betydde mycket, kom segern i Jacob Meyers pokallopp 1930 med hästen Liljan att stå som karriärens absoluta höjdpunkt. Denna vinst räknade han själv som sin stoltaste stund, en bedrift som gav honom stor respekt bland dåtidens travexperter. Under sina sista år var Norbeck en daglig gäst vid travbanan. Han vårdade ömt sitt stall och hyste vid denna tid stora förhoppningar om unghästen Dølagutten, som han trodde skulle bli svårslagen i framtiden. Karl Norbeck lät sig ständigt inspireras av andra och var fast besluten att själv fortsätta sitta i sulkyn bakom sin häst Finbeck så länge krafterna tillät, driven av en livslång kärlek till hästen.