Lapp Lars T.1933

Trønder-hästen som blev hela Norges favorit

Det sägs att stora hästar ofta föds ur en kombination av tur, fingertoppskänsla och en gnutta envishet. Berättelsen om Lapp Lars (f. 1959) börjar egentligen med hans mor, elitmärren Lappe Lisa. Hon köptes som fyraåring av länsmannen i Levanger, Johannes Kløvjan, och hans svåger Kristian Halsan. Lisa var stri och tuff, men hos tränaren Lars J. Blekkan blommade hon ut till en av sin tids bästa. Men hennes största bidrag till travhistorien kom 1959, det enda året hon var borta från banan. Då födde hon sitt enda föl: en brun hingst som fick namnet Lapp Lars.

Bakom namnet Stall Lisa dolde sig en varm ägarkonstellation. Johannes Kløvjan ägde hälften, medan den andra hälften gavs bort som en minst sagt lyckad konfirmationspresent till Kristians son, den då 14-årige John Henrik Halsan. För Johannes, som var länsman i Levanger, Skogn, Åsen och Frol, var Lapp Lars inte bara en tävlingsmaskin utan en kär familjemedlem.

En ”liten” häst med ett gigantiskt hjärta

Lapp Lars var ingen jätte till växten, något han delade med många av dåtidens stora kämpar. Men vad han saknade i mankhöjd kompenserade han med en kropp av stål och en energi som nästan gick att ta på. Han var känd för sin fantastiska ”löpskalle” – en medfödd instinkt att alltid vilja vara först. Han visste precis var mållinjen låg och galopperade i princip aldrig, om han inte blev direkt störd i trängsel.

Tillsammans med sin livskamrat och tränare, Lars J. Blekkan, blev ”Lappen” en institution. De två förstod varandra utan ord, och hingsten kvitterade Blekkans omsorg med att stapla segrar på hög. Hemma på Leangen var han så överlägsen att han ofta startade med 80 eller 100 meters tillägg, men publiken visste att när Lapp Lars dök upp i sista sväng, då var fältet i fara.

Triumfen i Jacob Meyers Pokalløp

Höjdpunkten kom 1969. Trots att tränare Blekkan låg på sjukhus och Leif Kåre Jahnsen fick hoppa in som kusk, levererade Lapp Lars sitt livs lopp. Han travade 1.32,0 över 2200 meter – en rekordsänkning av loppet med osannolika 2,4 sekunder. Segern innebar att den prestigefyllda pokalen hamnade i Trøndelag för första gången på 18 år.

En karriär i siffror och segrar

Här är en sammanställning av de viktigaste milstolparna i Lapp Lars fantastiska karriär:

• 1963: Vinner 4-årspokalen på Leangen på 1.44,4.
• 1964: Segrar i Eidsmos minnesløp (1.38,6), Trønderpokalen (1.39,0) och Høstpokalen (1.37,5).
• 1965: Vinner Elitløpet på Leangen på 1.35,9.
• 1966: Tar klivet in i eliten. Vinner Nasjonalhestens pokal (1.36,6). Slår Jahn Ross gamla årsrekord med hela 24 segrar under ett år och blir ”Årets häst” på Leangen. Slutar 2:a i Kallblodslandskampen på Bergsåker (1.33,2) och 2:a i Lars Laumbs pokalløp (1.36,9). Vinner Trøndersk Mesterskap på 1.32,5.
• 1967: Vinner kvalet till Jacob Meyer (3:a i finalen). Vinner båda loppen i Landskampen på Leangen och båda distanserna i K.M. Stensruds minnesløp (1.30,7 / 1.31,8). Sätter banrekord i Skellefteå på 1.31,1 och vinner Jacob Melands pokalløp 1.39.2.
• 1969: Vinner Påskepokalen (1.31,3) trots punktering. Tar sin största seger i Jacob Meyers pokalløp på rekordtiden 1.32,0 med Leif Kåre Jahnsen i sulkyn. Sänker sitt rekord till 1.28,8 på Jarlsberg.
• 1970: Vinner Kong Salomons pokalløp (1.33,1) och Lars Laumbs æresløp (1.38,1) med Lars J. Blekkan.
• 1971: Tilldelas Sportsjournalistenes krus som landets bästa häst i sin årgång vid uppnådd åldersgräns.

En eftertraktad avelsmatador

Efter en makalös tävlingskarriär med hela 124 segrar och ett vinnarpsyke av guld, blev Lapp Lars en av landets mest eftertraktade avelshingstar. Hans genetiska värde var enormt, då han bar på den sällsynta kombinationen av Stegg och Remin. Redan 1969, efter den historiska segern i Jacob Meyer, flyttade han till Knut Kværne i Vestfold. Placeringen i södra Norge var strategisk; Jarlsberg blev hans huvudarena och närheten till Sverige gjorde honom lättillgänglig för de svenska stoägarna som flockades kring honom.

Svenskarna drog hårt i Lapp Lars och erbjöd stora summor för att få hyra honom, främst för att han tillhörde samma starka hingstlinje som Remin – en linje som vid den tiden var högt värderad i Sverige för sin extrema snabbhet. Trots det stora intresset från grannlandet blev det till slut bara fyra svenskregistrerade avkommor av hans totalt 225, då ägarna i Stall Lisa prioriterade att hålla kvar honom på norsk mark för att stärka den inhemska aveln.

Under 1970-talet fortsatte han sin avelsgärning på flera betydelsefulla stationer. 1974 flyttade han till Gustav Rostad på Mustad gård i Oppland, som ett komplement till den legendariske Jahn Sjur. 1975 blev han lejd av Sør-Trøndelag Hesteeierforening och stod i Lauvåsen i Orkdal hos Harald Kvåle. Året därpå stod han på Voss, och 1978 leddes han av Statens Hesteavlssenter till Leif Grønvold i Stange, där han släpptes på fribete med ston i nedre Heimdalen.

Erkännandet för hans nedärvningsförmåga kom 1977 vid hingstpremieringen på Leangen, där han tilldelades den sällsynta vita rosetten (kvit sløyfe) och fick 2:a pris för sin avkommegrupp. Han var då en av endast två levande hingstar i landet med denna utmärkelse. Hans betydelse för sporten lever kvar än idag, inte minst genom det årliga Lapp Lars minnesløp för 3-åriga kallblod på Leangen.

I juni 1983, 24 år gammal, fick ”Levanger-prinsen” somna in hos Eyvind Nyløkken. Han lämnade efter sig ett arv som få hästar kan matcha – en järnhäst som bevisade att hjärta och inställning kan övervinna alla tillägg i världen.

Stam – Lapp Lars (f. 1959)

Statistik: 306 starter: 124 – 38 – 6 Rekord: (10) 1.28,8K* | Vinstsumma: 298.040 kr Ägare/Uppfödare: Johs. Kløvjan, Levanger (Stall Lisa)

Far: Årnseth-Rauen (1.33,1) En blixtsnabb hingst efter Remnor och sonson till den legendariske Remin. Gav snabbhet och den eftertraktade Remin-linjen som var fundamentet för Lapp Lars popularitet i Sverige. Här kan du läsa mer om honom.

Mor: Lappe Lisa T.1394 (1.33,7) En tröndersk elitmärr (e. Stegg) känd för sin hållbarhet och mjuka trav. Lapp Lars förblev hennes enda avkomma, vilket gör honom till en unik genetisk länk.

Morfar: Stegg T.169 (1.33,2) Kallblodsavelns stora gigant. Stegg-blodet gav Lapp Lars den exteriöra styrkan att tåla över 300 starter på tävlingsbanan.

Mormor: Vormgylla Dotter till en Remin, vilket innebär att Lapp Lars var linjeavlad på denna avelsmatador. Kombinationen av dubbelt Remin-blod och den tunga Stegg-styrkan skapade en perfekt tävlingsindivid.

Mormors mor: Jonetta T.577 (1.45.3) född 1934 var efter Frigutt, en hingst efter Gelmin T.73. Jonettas mor hette Dalajenta född 1921 och var efter Toftner D.1031

Avkommor (och ett frågetecken?)

Lapp Lars verkliga storhet som avelshingst visas bäst i de efterföljande leden, där hans namn dyker upp i stamtavlorna hos några av kallblodshistoriens största giganter. Eller är det så? Här bjuder nämligen historien på en riktig rysare för alla stam-entusiaster.

I de officiella papperen är det dottern Reitlisa (som vann lopp på Bjerke samma dag som fadern vann Lars Laumbs 1970) som bär fanan högst. Hon blev mor till Trollfaks, som i sin tur lämnade världens genom tiderna bästa kallblod: Järvsöfaks. Inte nog med det – Reitlisas dotter Trollkrem blev mor till den fantastiske Krembest. Enligt den officiella boken flyter alltså Lapp Lars gener i ådrorna på den absoluta eliten än idag.

Men – och det är ett stort men – det finns de som tvivlar. Inom travhistoriska kretsar har det länge diskuterats om det verkligen var Lapp Lars som var far till Reitlisa. Några i hans närhet hävdar bestämt att det i själva verket var Steggbest som var den rätte fadern. De som såg Reitlisa menar att hon till typen var en klockren ”Steggbest-häst”, snarare än en avkomma till Lapp Lars. För den som vill gräva riktigt djupt i detta mysterium har Vidar Arnesen nyligen belyst frågan i Veikle Balders Årskavalkad 2024 – ett måste för oss som älskar när historien får en extra dimension. (Du är väl medlem? 😉)

Oavsett hur det ligger till med Reitlisa, så finns det andra grenar där Lapp Lars inflytande är obestridligt.
Här är en sammanställning av Lapp Lars främsta avkommor:

• Ronson (h. f. 1974, u. Leonara) – En av de allra bästa med över 536 000 kr insprunget. En riktig slitvarg som gjorde 232 starter och tog 46 segrar. Rekord: 27,5v / 26,4a. Avelshingst med 123 avkommor. Vann Lars Laumbs 1983.
• Bjørklia Pålle (h. f. 1975, u. Flyndra) – En miljonär i dagens penningvärde med 477 187 kr på kontot. Vann hela 48 lopp på 245 starter. Rekord: 25,4v / 25,6a. Värmlands-Pålle ättlingen som har 58 avkommor. Vann bl.a. Leangen Grand Prix 1978 och Ole Uttisrud minnesløp 1981
• Selbusokken (h. f. 1978, u. Brunesblesa) – Tog 18 segrar på 161 starter och tjänade 457 600 kr. Rekord: 29,0v / 28,3a.
• Stjerne Prinsen (h. f. 1974, u. Seira Stjerna) – En otrolig järnhäst som gjorde hela 308 starter! Vann 49 lopp och tjänade nästan 400 000 kr. Rekord: 30,0v / 29,9a.
• Lapp Jakken (v. f. 1979, u. Granita Jakken) – 21 segrar på 196 starter och 362 100 kr insprunget. Rekord: 30,4v / 29,3a.
• Lappe Jenta (hp. f. 1974, u. Gry Janka) – Det mest framgångsrika stoet efter Lapp Lars. Gjorde 190 starter, tog 45 segrar och tjänade 319 550 kr. Rekord: 27,0v / 29,9a. Mor till bl.a. Lappe Troll. Mormor till Kriterie -och Derbyvinnaren Alsaker Eldmøy
• Duar (v. f. 1976, u. Ova) – En av de mest startade avkommorna med 288 lopp i karriären. Tog 11 segrar och tjänade nästan 300 000 kr. Rekord: 29,2v / 29,4a.
• Klaff (h. f. 1970, u. Spetella) – En tidig topphäst som på 247 starter tog 50 segrar och tjänade 287 861 kr. Rekord: 28,3v. Avelshingst 86 avkommor. Far till Viljesterk som i sin tur blev far till Prins Juventus
• Lapp Vina (hp. f. 1977, u. Sandvina) – Ännu ett starkt sto med 11 segrar på 228 starter och 270 400 kr insprunget. Rekord: 31,0v / 30,8a.
• Spent Lars (h. f. 1974, u. Spentrosa) – 23 segrar på 167 starter och 222 250 kr på kontot. Rekord: 30,0v / 28,3a.
• Vosse Sokka (hp. f. 1977, u. Sjurina) – Tog 16 segrar på 90 starter och tjänade 195 100 kr. Rekord: 30,7v / 30,5a.
• Essi Prinsen (h. f. 1968, u. Almfrid) – En tidig son som gjorde 282 starter och tog 40 segrar. Tjänade 188 125 kr. Rekord: 32,6v.
• Haugs Lars (v. f. 1970, u. Vosse Siri) – Gjorde hela 295 starter och tog 23 segrar. Tjänade 183 000 kr. Rekord: 30,8v / 32,8a.
• Bjørkligutten (h. f. 1976, u. Flyndra) – Helbror med Bjørklia Pålle. Tog 23 segrar på 165 starter och tjänade 181 250 kr. Rekord: 29,6v / 30,6a.
• Reitlisa (hp. f. 1966, u. Reitmolly) – Den kända dottern som vann lopp samma dag som sin far vann Lars Laumbs. Hon tog 49 segrar på 224 starter och tjänade 132 333 kr. Rekord: 31,6v. Vann Trønderpokalen 1974

Sen har vi Roger rek. 1.29.9, som blev far till Åslill som blev mor till Atom Vinter och Atom Lynet. Reitlappen 1.30.3 som blev far till Dublan och Lappdon. Listan kan göras lång över alla duktiga ättlingar till Lapp Lars. Det är ingen överdrift att säga att hans gener flyter i ådrorna på kallblodssportens absoluta elit än idag.