Kong Salomon D.790

Avelsmatadoren

Jag snubblade nyligen över en fascinerande gammal artikel som berättar historien om en av de mest inflytelserika hästarna i Norges avelshistoria – matadorhingsten Kong Salomon 790. Det är en berättelse om hur avelsarbetet i Norge utvecklades, och hur denna speciella individ blev en centralfigur.

Rötterna

I mitten av förra seklet började en revolution inom den norska hästaveln. När avelsarbetet fick fastare former etablerades snabbt vissa äldre hästslag. Även om arbetshästen dominerade, fanns det individer som utmärkte sig för sitt exceptionella fotlag. Dessa snabbfotade hästar fanns i de ordinarie stammarna, och uppfödare som var smarta nog att ta vara på dessa anlag fick tidiga framgångar.

Inom det berömda Tofte-slaget från Dovre urskiljdes en särskild ”gårdens kända travarstam”. Även i det urgamla stoet Galdebrunas stamtavla hittades en känd travarhingst, Glimsdalhingsten, som senare såldes till travpionjären Jacob Meyer i Oslo.

Snart stod det klart för uppfödarna att den tidigare slumpmässiga aveln måste överges. Arbetet koncentrerades istället kring de linjer som bevisat sig bära på goda travegenskaper. Namn som Gubben III, Skarphedin D.456, Jakson T. 42, Trygg D.359 T.4 och Kong Salomon D.790 blev avelsgiganter.

Dessa linjer härstammade från samma grundstomme som döleaveln: Veikle-Balder D.4, Dovre D.130, Gimle D.425, Dalegudbrand D.446 och Draupner D.613. Kong Salomon var en direkt länk i den mest framgångsrika av dessa linjer.

Veikle Balder N 4:

Veikle Balder var den första hingsten som släpptes ut i statens avelsstation Sikkilsdalen 1868. Han var en allsidig, sund och munter häst som lämnade efter sig hela 40 avelshingstar och 61 avelsston. Det var hans linje som genom årtionden av urval skulle leda fram till de snabbaste travarna.

Dovre D.130:

Nästa gigant i kedjan var Dovre D.130 (född 1888), sonsons son till Veikle Balder. Dovre D.130 blev den som etablerade Veikle Balders blod som det helt dominerande i Norge under slutet av 1800-talet.

Han var en ståtlig och muskulös hingst, med en mankhöjd på 153 cm. Han tjänstgjorde som statlig avelshingst i otroliga 14 år (1895–1909). Dovre D.130 stod för den rastyp och styrka som krävdes, och det var hans blod som uppfödarna jagade för att få de snabba anlagen. Hans största bidrag till vår historia var dock att han blev farfar till Kong Salomon.

Draupner D.613:

Draupner D.613 (född 1898) var den sista avelsmatadoren före Kong Salomon. Han var son till Dalegudbrand D.446 och bar det tunga ansvaret att förvalta arvet från Veikle Balder och Dovre.

Draupner var en kraftfull och framgångsrik statlig avelshingst som spred sitt blod över Østlandet. Han representerade den sista generationen av hingstar som var toppklass både som draghästar och som fäder till travare. Utan hans avelsinsats hade Kong Salomons framgång varit omöjlig, eftersom Draupner var den direkta fadern som han fick med stoet Rugga D.1941.

Brækfot D.129:
Mormors far till Kong Salomon

Hingsten Brækfot D.129 (född 1888) representerade en av de avelslinjer som var helt avgörande för travaravelns uppkomst – de hästar som utmärkte sig för sitt ”goda fotlag” redan bland de tunga arbetshästarna.

Brækfot föddes i Vestre Slidre och fick sin 1:a premie. Hans namn (som betyder ’snabbfotad’) blev synonymt med en önskad rörelsekvalitet och snabbhet.

Brækfot D.129 utgjorde tillsammans med Madslangrud-hästarna en alternativ linje till Veikle Balder-blodet, och hans linje var viktig som korsningsmaterial för att tillföra extra rörelsekvalitet. Han var en av de hingstar som bevisade att det fanns potential för hastighet inom döleaveln, vilket motiverade hela den målmedvetna travavel som kulminerade i Kong Salomon D.790.

Kong Salomon D.790:

Kong Salomon D.790 föddes år 1906 på Landaasen i Snertingdal, som den fulländade frukten av generationers avel. Modern Rugga D.1941 kom från Kolbu och bar på farsidan på blodet från det berömda Madslangrudslaget från Etnedal. Vid en närmare titt fann man att Kong Salomon var starkt inavlad på Sterkoder D.126 och dennes far, Toftebrun D.82, från Tofte på Dovre – en annan av de starka grundlinjerna.

I ringen och på isen

Som fyraåring (1910) visades han på Lillehammer. Han travade in på 2.24.0 och fick en 2:a premie. Hingsten köptes av Lands hingstelag och stationerades hos Hans Baggerud på Dokka, en plats han aldrig lämnade.

Kong Salomon visades igen 1914 och belönades med sin 1:a premie 1916. Vid det tillfället travade han på 2.07.0. Men den verkliga bedriften stod Hans Baggerud senior för, som redan 1913 körde hingsten på isbana på otroliga 1.57.

Avelsmässigt genomslag

Kong Salomon D.790 blev aldrig utan arbete. Han var en så framgångsrik avelshingst att folk betalade ”nästan vad som helst” för avkommorna. Särskilt framgångsrik var korsningen av Kong Salomon-döttrar med hingsten Jakken. Rapporter från ett av åren, 1918, visade att han betäckte nästan hundra ston med en dräktighetsprocent på över 79%.

Trots en 3:e avkommegruppremie 1921 där gruppen ansågs vara något smålemmad, spreds hans avkommor över hela Norge, från Agder i söder till Trøndelag i norr.

Skarphedin 456:

En annan av de sju avelsikonerna som etablerade travaveln var Skarphedin D.456 (född 1888), som kom från Telemark och representerade en viktig konkurrerande linje.

Skarphedin-linjen blev känd för sin robusthet och härdighet. Denna linje användes strategiskt för att korsas med Kong Salomons avkommor. Beviset på den lyckade kombinationen såg man när Kong Salomons dotter Frodina II D.5694 parades med Skarphedin D.1039 T. 46 (son till Skarphedin 456) och producerade den kända avelshingsten Tidemand Skarphedin T. 65. Dessa korsningar visade hur de två stora linjerna flätades samman för att skapa den optimala travaren.

Arvtagarna:

Kong Salomons blod levde vidare genom ett stort antal döttrar och två särskilt dominanta söner:

1. Paven D.1027 (född 1914): Han blev far till matadoren Gelmin T. 73. Från Gelmin härstammade linjer som Holger T. 140 (far till rekordhållaren Molyn T. 150) och Remin T. 170 (som exporterades till Sverige). Gelmins dotter, Skanke Gilma T. 263, blev norsk rekordhållare.
2. Salomon T. 61 (född 1920): Han satte själv norskt rekord på 1.38.5 (1931). Han blev far till Gyller T. 75 och farfar till norgesmästaren Aadne T. 242. En av hans systrar, Salomonia T. 133, satte också norskt rekord 1927.

Även döttrarna var avgörande, som till exempel Rigmor D.8766, mor till norgesmästaren Hetta T. 317, och Lenda D.6726, som genom tung hästavel blev mormors mormor till den 1:a premiehingsten Skartind D.1813.

Kong Salomon D.790 var verkligen matadoren som, med blodet från Veikle Balder och Dovre i ådrorna, lade grunden för den moderna norska kallblodstravaren.