Kong Gyller T.111

En travmatador som satte avtryck

Historien om Kong Gyller tog sin början hos uppfödaren Otto Christiansen i Oslo, där hingsten föddes 1931. Redan som föl såldes han till Nils Iversen Solberg i Oslo, och det var på en auktion i huvudstaden samma år som han och stoet Gudrun gick för ett pris som då ansågs vara förvånansvärt lågt. Budgivningen på Kong Gyller stannade på 1 150 kronor, vilket i efterhand framstod som ett mindre fynd med tanke på den karriär och betydelse han senare fick för aveln.

Hingstens formella bana som avelsdjur inleddes vid kåringen på Bjerke 1936. Året därpå såldes han till Joh. Arvesen i Gudum Botne, Vestfold, innan han senare gick vidare till Ivar Hellså i Vestmarka. År 1939 förvärvades han av Joh. Olberg i Oslo. Under slutet av 1930-talet etablerade han sig som en av de snabbaste hästarna i Norge, en position som bekräftades genom segern i Nationalhestens pokal 1939 på tiden 1.43,4. Hans status befästes ytterligare genom en förnyad kåring 1941, som sedan upprätthölls årligen mellan 1942 och 1945, samt en särskild anbefallning på Bjerke 1943.

Trots att Kong Gyller inte användes i aveln i någon större omfattning under sina första år, visade han tidigt en sällsynt förmåga att nedärva sina travegenskaper. Ett tydligt exempel var dottern Donna Gyller, som tidigt i sin karriär vann öppningslopp på Bjerke och senare kom att tillhöra den absoluta eliten med segrar i Kongepokalen och Norgesmästerskapet 1946. Genom sina stationeringar som avelshingst i Akershus, Vestfold och på Hedmark spred Kong Gyller sina gener över stora delar av det norska travlandskapet.

Under 1940-talet fortsatte han att vara en eftertraktad hingst och vid nitton års ålder, år 1950, köptes han in av Hadeland Travselskap efter att ha visat goda resultat under en uthyrningsperiod hos Nils Hoff i Gran. Trots sin höga ålder beskrevs han som en hingst med bibehållen energi och vitalitet. Man såg det som en viktig uppgift att säkra hans värdefulla blodslinjer, som genom fadern Gyller härstammade från Salomon T.61, för att förbättra prestationsförmågan hos de lokala hästarna på Hadeland.

Kong Gyllers tid i aveln blev framgångsrik och han lämnade efter sig ett betydande arv av kapabla travare, där namn som Marmon och Gyller-Guri utmärkte sig vid sidan av den framstående Donna Gyller. Genom sin kombination av egen snabbhet och förmågan att lämna högpresterande avkommor genom flera ägarbyten och stationeringar, befäste Kong Gyller sin plats i den norska kallblodshistorien som en central länk i travsportens utveckling.

---

Stamtavla: Kong Gyller

FADERN: Gyller T.75

Född 1927 i Kongsberg. Erhöll 3:e pris 1931 och 1933. Gyller var en häst med enorma rörelser och stor kapacitet som travare, även om han saknade den sista pålitligheten i tävlingsmomentet. Han lämnade efter sig ett flertal mycket duktiga travare och storloppsvinnare.

• Farfar: Salomon T.61 (f. 1920) Satte norskt rekord på 1.38.5 år 1931. Han var en betydande avelshingst, far till Gyller T.75 och farfar till norgesmästaren Aadne T.242. Morfar till Gubben Sylfiden T.254 m.fl.
  • Släktnotis: Salomon T.61 var efter Kong Salomon D.790 och undan Authen Sylfiden T.113 (e. Grane D.658). Halvsyster till Vinoga T.269.
• Farmor: Gyller Sylfiden (f. 1922) Rekord som 4-åring 2.11.0
  • Farmors far: Gyller född 1910 eller Baron D.705 (ej erkänt)
    Gyller var en travhingst efter Madslangsruds Fridtjov D.645 och undan Sylfiden II T.52.
  • Farmors mor: Guri f. 1907 efter Gubben D.692 T.35 och undan Lydia född 1899 av okänd stam

---

MODERN: Rigmor D.8766

Född 1918. Mor till storheter som Kong Gyller och norgesmästaren Hetta T.317. Rigmor har 6 travregistrerade avkommor och är en nyckelhäst i stammen. Hon återfinns även i stamtavlan för 1:a premiehingsten Skartind D.1813.

• Morfar: Kong Salomon D.790 (e. Draupner D.613). En central hingst som återkommer på båda sidor i stamtavlan.
• Mormor: Sussi D.5115 (f. 1907) En betydande avelsmärr med 5 travregistrerade avkommor, däribland Kronprinsen D.953 (känd remontproducent), Paven D.1027 och Rauar D.1216. Sussi blev även mormor till storloppsvinnaren Torpi T.379.
  • Mormors Far: Odd D.695 Son till Gimle D.425 (ledande tillbaka till Dovre D.130). Modern hette Groa D.1307 (e. Breifot D.364). Odd var känd som en god producent av remonter och hingstmödrar.
  • Mormors Mor: Ruth D.1942
    • Mormors Morfar: Støveren (Eskadronhingst vid Totenske Eskadron). Efter Toftebrun D.82. Denna linje går även tillbaka till Dølekongen D.104.
    • Mormors Mormor: Bruna D.167 (e. Dovre D.130).

---

Historiska rötter (Bakåt i leden)

Längre bak i stammen finner vi de fundamentala hingstarna för den norska kallblodsaveln:

• Dovre D.130: En hörnsten som dyker upp på flera ställen i härstamningen.
• Engebruna (f. 1866): Efter Gyller D.51. En legendarisk märr som var mor till Sterkoder D.126 och anmoder till Dølegubben D.169.
• Breifot D.183: Finns som en tidig länk bakom mormors far Odd.

---

Notis: Denna stam präglas av en stark linjeavel på tunga, kraftfulla hästar med naturliga anlag för trav, där kombinationen av Kong Salomon D.790 och de gamla Dovre-linjerna lagt grunden för framgångarna.