Mellankrigstidens guldgosse och det stora ”tänk om” i kallblodsaveln

Under 1920- och 30-talen genomgick den norska travsporten en guldålder där kallblodstravaren började formas till den atlet vi ser idag. Mitt i denna brytningstid fanns en häst som personifierade både styrka och extrem snabbhet: Glimt. Men bakom de lysande resultaten döljer sig också ett av avelshistoriens mest olyckliga beslut.

Glimt föddes 1924 på gården Løve i Tjølling. Hans härstamning var av finaste snitt för tiden; fadern Dalryd (e. Bamsen D.704) och modern Tulla D.3342 utgjorde en kombination som skulle visa sig vara sprängstoff. Ägaren Paul Østby förstod tidigt att han fått fram något alldeles extra, men vägen framåt för Glimt skulle bli som tävlingshäst snarare än som avelshingst.

Ett ödesdigert beslut: Kastrerad som femåring

Mitt i sin tidiga karriär, precis när Glimt börjat visa sin enorma kapacitet, fattades ett beslut som i efterhand framstår som närmast smärtsamt för kallblodshistorien. Som femåring kastrerades han.

Vid den tiden prioriterades ofta valackens stabilitet och fokus på tävlingsbanan framför avelsvärdet, men för Glimts del var detta ett olyckligt val. Trots att han under sin korta tid som hingst endast hann lämna sex avkommor, blev resultatet av dessa närmast sensationellt. När man ser vad dessa få individer uträttade – både på banan och som framtida avelsdjur – kan man bara spekulera i vad Glimt hade kunnat uträtta för det norska kallblodet om han fått fortsätta verka i aveln livet ut.

Kometkarriären och rekordslakten

Redan som unghäst visade Glimt att han var något utöver det vanliga. 1927, som treåring, toppade han statistiktavlorna och året efter, som fyraåring, travade han 1.54,0 – en tid som gav honom titeln som landets snabbaste unghäst.

In i 1930-talet blev Glimt en ekonomisk och sportslig gigant. 1930 körde han, tillsammans med kusken Karl Skaar, in hela 11 420 kronor netto. Det var en astronomisk summa för tiden. Glimt blev snabbt en publikfavorit som vann de tunga titlarna, såsom Tønsbergpokalen 1931, och han hade en unik förmåga att alltid sänka sina rekord när konkurrensen var som hårdast.

År 1934, under tränaren Jon Espeseths ledning, satte han nytt banrekord på Hovlandbanan med 1.40,2. Kort därefter putsade han siffrorna ytterligare till 1.39,6, vilket då var nytt norskt rekord för valacker. Han var så snabb att han ofta fick utmana varmbloden. Vid Gogsjø 1935 startade han med ett massivt tillägg, jagade ikapp fältet och slutade tvåa bakom ett varmblod, men klockades till nytt banrekord för kallblod.

TOTALISATORKÖRNINGAR

ÅR	SUMMA	REK	START	SEGER	PLAC.
1928	4 100:-	1.50.3	6	2	2
1929	7 300:-	1.46.8	14	2	7
1930	18 720:-	1.42.3	33	13	17
1931	25 370:-	1.41.1	30	4	18
1932	26 425:-	1.41.1	8		5
1933	29 755:-	1.40.2	21	3	12
1934	34 015:-	1.39.5	22	4	13
1935	35 690:-	1.38.5	19	1	12
1936	37 845:-	1.38.5	18	1	12

Landskamperna mot Sverige

Glimt var inte bara en snabbloppshäst; han var en kämpe som vid två tillfällen försvarade Norges färger i de prestigefyllda kallblodslandskamperna mot Sverige. Med placeringar som tvåa och femma visade han att han hörde hemma i den absoluta nordiska eliten.

När han 1936 nådde den dåvarande åldersgränsen trodde många att karriären var över, men en dispens för 13-åriga hästar gjorde att Paul Østby satte honom i träning igen. Han siktade mot nya landskamper och avslutade sin karriär med det personliga rekordet 1.38,5.

Arvet efter de sex utvalda: Lilli-stammen

Det är när vi studerar Glimts få avkommor som storheten i hans genetik verkligen uppenbaras. Den mest lysande stjärnan var dottern Maggedutti (född 1929). Hon var, precis som sin far, en årgångstopp (1.49,1 som treåring) och blev en hörnsten i den norska aveln.

Det sades att det var ”hårt virke” i Glimts släkt, men temperamentet beskrevs ofta som ”eld och lågor”. Dottern Viga vann Kongapokalen 1931. Maggedutti blev stammoder till den betydelsefulla Lilli-stammen. Av hennes nio avkommor gick hela fem stycken under 1.40,0. Namn som Diamant (1.34,3) och Maggigutten (1.34,4) vittnar om vilken våldsam nedärvningskraft Glimt besatt.

Avkommor

• Skaaragutten (1927, valack)
  • Far/Mor:
  • Inga registrerade tävlingsresultat.
• Viga T.162 (1927, sto)
  • Far/Mor: Stjerna (e.Ridderen D.662)
  • Resultat: 48 354 kr insprunget, rekord 1.48,7.
    Vann Kongapokalen år 1931
• Gløtt (1928, valack)
  • Far/Mor: Høgine (e.Høgne D737)
  • Inga registrerade tävlingsresultat.
• Maggidutti T.358 (1929, sto)
  • Far/Mor: Lilli f.1917 ,rekord 1.46.7 (e.Levin D.919)
  • Resultat: 11 270 kr insprunget, rekord 1.39,1.
  • Notering: Stammoder från den berömda Lilli-stammen.
• Aula T.354 (1929, sto)
  • Far/Mor: Bruna (Adam e.Hårfager D.394)
    • Resultat: 4 555 kr insprunget, rekord 1.46,4.
• Pino (1930, hingst)
  • Resultat: 13 471 kr insprunget, rekord 1.39,8

---

Stammen

• Far: Dalryd f.1912
  • Farfar: Bamsen D.704
    • Farfars far: Draupner D.613 (e.Dalegudbrans D.446)
    • Farfars mor: Juno D.1104 (e.Bamsen D.254)
  • Farmor: Sonja D.4301
    • Farmors far: Kong Dag D.620 (e.Dalegudbrand D.446)
    • Farmors mor: Stjerna D.969 (e.Urban D.397)
• Mor: Tulla D.3342
  • Morfar: Galde D.372
    • Morfars far: Dovre D.130 (e.Borkhushingsten D.85)
    • Morfars mor: Galdebruna (e.Storrusten)
  • Mormor: Dokka D.861
    • Mormors far: Nordrumhingsten d.æ. ( Dølekongen D.39)
    • Mormors mor: Sto Råstad