Från Jakson till Jahn Sjur

Johan A. Grini och Arvet från Læhren

Gården Læhren i Alsbygda i Gran, på norska Hadeland, utgjorde under många år ett livaktigt centrum för norsk hästavel, särskilt för kallblodstravaren. I spetsen för denna omfattande verksamhet stod Johan A. Grini, en man vars kunskap och engagemang gjorde gården till en nationell samlingspunkt för hästuppfödare.

Djupa rötter i Hästtraditionen

Intresset för hästavel hade djupa rötter i familjen Grini och på Læhren. Ursprungligen bedrevs där en omfattande avel av den tyngre dölehesten av bröderna Johan I. Grini och Anders Grini. Efter att behovet av den tyngre hästtypen minskade, flyttade Anders son, Johan A. Grini, fokus till den lättare varianten som idag kallas norsk kallblodstravare.

Faktum var att travintresset fanns i blodet. Johan A:s far, Anders Grini, skrev historia redan 1912 genom att bli den förste norrmannen att köra under 1.40,0 med en kallblodstravare, då han körde Jakson T. 42 på Mjøsisen med tiden 1.38,0. Tiden kunde visserligen inte godkännas som rekord på grund av ”flygande start,” men prestationen var ändå banbrytande.

Genom åren hyste stallet på Læhren många berömda avelshingstar, från den äldre dölehestmatadoren Brimin 825 till tidens stora förärvare, travhingsten Jahn Sjur T. 254. En annan minnesvärd travare var Trøndergutten, hästen som vann det första totalisatorloppet i Norge, Kongepokalløpet 1928.

Læhren som Avelscentrum

Under Johan A. Grinis ledning utvecklades Læhren till ett nav för avelsrådgivning, och människor kom från hela landet – från Jæren och Bergen till Trøndelag och Østlandet – för att få vägledning. Han var en av dem som bäst kände till avelslinjerna, och han kunde ”virka upp” häststammarna genom det senaste århundradet, vilket gav honom en unik insikt i hur olika hingstar och ston hade präglat sina avkommor.

Några hingstar som verkat hos Grini

Verksamheten var mycket omfattande. Under en sommarsäsong kunde Johan ta emot omkring 100 avelsston för uppstallning. Gården höll ständigt två till tre hingstar för avelstjänst. Hingsten Jahn Sjur, som hade både 1. individs- och 1. avkomstpremie, var den som stod Johans hjärta närmast och var mest efterfrågad, men även den kraftfulla Slogum Tor var mycket populär.

Även om tragedin drabbade gården när stallet brann ner till grunden sommaren 1972, där flera av Johans avelsston gick förlorade, lyckades han rädda Jahn Sjur. En ny stall- och ladugårdsbyggnad restes snart upp, med plats för 14 hästar.

En Unik Träningsfilosofi

Johan A. Grini var känd för sin särskilda träningsfilosofi. Gården tog ofta emot tävlingshästar som behövde rehabilitering på grund av fysiska eller psykiska skavanker. Hästar som Sylfide Stegg, Baus Pjokken och Gjønn Protector återfick formen genom hans omsorg.

Grini betonade vikten av psykisk balans och menade att man måste uppnå lust och överskott innan positiva resultat kunde uppnås. En grundprincip var att aldrig ha fler hästar i stallet än man hade full översikt över.

Träningen av löphästarna på Læhren var ovanlig – man körde aldrig tempo. Istället kördes hästarna för sladd eller släde runt ett gärde, vanligtvis 1,5 timme på förmiddagen och 1,5 timme på eftermiddagen. Johan betonade variation i tempo och rörelse för att aktivera alla muskelgrupper, samt att hästarna inte fick dra för tungt lass.

Fodringen var också en nyckelfaktor, där gott hö utgjorde basen. Huvudutfodringen skedde sent på kvällen, men hästarna fick hö, havre och vatten vid sista inspektionen innan personalen gick till sängs. Resultatet av dessa metoder syntes i prestationerna från hästar som Grinin, Grini Pjokken, Grinistjerna och Ohrister.

Kunglig Uppmärksamhet

Johan A. Grinis livslånga och betydelsefulla arbete uppmärksammades officiellt. År 1987 tilldelades han H. M. Konungens Förtjänstmedalj i guld under Hadeland Hestavlsforenings årsmöte.

Vid 72 års ålder tackade den hedervärde hästkarlen från Læhren för uppmärksamheten. Hans insatser och gården Læhrens historia hade då redan säkrat sin plats i norsk hästsports och hästavelns historia.