Färger och champions

Ett färgfenomen

Jag satt och kollade på bilder i gamla arkiv på nätet och fick syn på en häst med speciell färg. Jag hade sett detta förut på två hästar men inte en häst så långt tillbaka i tiden

Erik Garberg: Legenden från Gjølme som blev Norges travkung

Erik var dock inte enbart en skicklig kusk. Han var också en begåvad backhoppare. Han reste till Oslo och bar skidorna hela vägen till Holmenkollen, där han utan tid för att smörja skidorna satte ett backrekord på 37 meter i sitt andra hopp. Hans karriär som backhoppare fick dock ett abrupt slut efter en olycka, där ett snett nedslag i lössnön gav honom en bestående skada, en ”krokete fot”, som gjorde att han haltade resten av livet.

Efter olyckan etablerade Erik sig på gården i Gjølme 1926. Några år senare, 1929, tog han med sig fyra trönderhästar till Bjerke i Oslo och började arbeta som tränare på Bjerkebanan. Erik, en man med djup förankring i sin hembygd, reste till en början hem efter varje säsong. Men 1934 flyttade han permanent till Bjerke för att helt ägna sig åt travet, en flytt som varade fram till 1958 då han återvände hem till Orkdalen och köpte gården Gjølme.

Under sina år på Bjerke dominerade Erik Garberg travsporten. Han blev kuskchampion tre gånger i rad, 1937–1939, och samlade på sig imponerande 1213 segrar under sin karriär. Han vann de största loppen gång på gång: Norsk Travderby sex gånger, Norsk Travkriterium fyra gånger, NM fem gånger och Jacob Meyers pokalløp fyra gånger.

Erik tränade och körde flera legendariska hästar. Bland dem fanns Skanke Gilma, som kom till honom som treåring och slog norskt rekord flera gånger. En av Eriks mest framgångsrika hästar var också Erika, som beskrevs som ”snill som dagen var lång og klok som få”. Tillsammans med Erika vann han bland annat tre raka Svensk-norsk kallblodslandskamper mellan 1949 och 1951.

Stegg T.169

Erik Garberg var också en skicklig uppfödare. En av hans mest framstående uppfödningar var hingsten Stegg T.169, som vann både Kriteriet 1941 och Derby 1942. Stegg blev sedermera far till avelsmatadoren Steggbest, och förde arvet vidare. Ett annat betydande sto var Dalterna D. 5645, ett sto som föddes hos Eriks far men som han senare tog över.
Dalterna, som var ett av tio föl från Daltypa, blev en legendarisk stammoder. Hennes avkommor inkluderade Gelmin T.73, som gjorde succé både på banan och i aveln, samt Dalterna II, vars avkommor Stegg och Erika skulle bidra stort till Eriks framgångar.
Dalterna II är en av stammödrarna till alla Gjølme-hästar. Eriks första Derbypokal 1932 vann han med hästen Mari, en lyckad avkomma från en avelskombination mellan Dalterna och hennes son Gelmin.

Trots framgångarna var karriären inte utan motgångar. Erik hade en rivalitet med Magnus Botslangen om vem som först skulle nå milstolparna 500 och 1000 segrar. Erik hade som mål att nå 1000 segrar 1956, men en traktorolycka på gården Gjølme satte stopp för den planen. Han nådde dock den magiska gränsen 1000 segrar i maj 1957, och blev därmed den andra kusken att uppnå den bedriften, efter Trygve Diskerud.

Erik Garbergs son, Erik Jr, som tragiskt dog i polio endast 23 år gammal, fortsatte också familjetraditionen. Han vann Jacob Meyers pokalløp 1950 med Korrekta, som ägdes av hans farbror Per Erik Garberg. Erik Jr blev sedan far till Björn Garberg.

---

Erik Garbergs liv var en berättelse om passion, talang och en djup kärlek till hästarna och sin hembygd. Hans arv lever kvar genom de hästar han tränade och avlade, och han kommer för alltid att vara ihågkommen som en av Norges mest betydelsefulla travtränare och kuskar. Han slutade sin karriär med 1213 segrar, men den krokiga foten och minnet av backhoppningen vittnade om att det var mer än bara trav som formade legenden om Erik Garberg.