Engersvarten och stolinjen från Jæren

ENGERSVARTEN D.655

Denna berättelse följer en anmärkningsvärd stolinje inom travsporten, med start hos den muskulösa hingsten Engersvarten D.655 och vidare genom de ston som satte djupa spår i aveln, inte minst på Jæren i Norge.


Engersvarten D.655

Engersvarten D.655 föddes år 1900 hos redaktör och gårdsbrukare Johan Enger i Gjøvik. Han var en son till Dalegudbrand D.446 och fullbror till Andra Pris-hingsten ”Forbrigd”. Hingsten betraktades som en av Norges bäst bemusklade, samtidigt som han hade en ovanligt välbalanserad överlinje. Han väckte stor uppmärksamhet vid utställningen i Lillehammer 1904. Trots detta fick han enbart Tredje Premie då han inte uppfyllde de allmänna kraven på kroppsfyllighet. Ägaren valde att behålla honom, sannolikt i hopp om ett bättre resultat året därpå.

Engersvarten visade också goda anlag som travare; han tilldelades Femte premie på 50 norska kronor, för Trav vid samma utställning. År 1905 köptes han in av Meldals Hingstsamlag som stödhingst. Han fick Tredje premie vid utställningarna i Trondheim samma år samt 1907 och 1909. År 1907 kom han på andra plats i ett vinterlöp, slagen av Daltypa. Man kunde också läsa att han efter ett lopp på Meldalens travbana år 1909 körde 1000 meter på tiden 1.59 med ”snabba och lätta rörelser”.

1914 togs han ur aveln på grund av ojämna avkommor. Högbenta och med oregelbundna benställningar. Stomaterialet var dock inte det bästa som han fick till förfogande.
Av hans 3 travregistrerade avkommor så är det stoet Sølvi D.5584 som vi ska följa


Sølvi D.5584

Det mörkbruna stoet Sølvi D.5584 föddes år 1910 hos Peder H. Lagning. Hennes far var Engersvarten och hennes mor var Lalli, vars stamfader Tværdalsbrun D.263 hade lämnat ett flertal ”snabba” avkommor. Tværdalsbrun finns även i stammen till Pavin.

Sølvi hade två travregistrerade avkommor, men det är dottern Orkla vi ska titta närmare på.


Orkla (Född 1926)

HAMRESOKKA
HAMREJENTA

Orkla föddes 1926 och var brunborket. Hon var efter Baus, född 1915, och satte rekordet 1.46.2. Av hennes sju avkommor var sex ston, och här är en översikt av hennes bidrag till aveln:

  • Hamresokka (f. 1940 e. Hamre): Satte rekordet 1.37.1 och vann Trönderpokalen 1949. Hon fick sju avkommor, men endast Hamrelill förde hennes blod vidare.
  • Hamrejenta (f. 1939 e. Hamre): Hade rekordet 1.40.7 och var i framkant som treåring. Hennes linje verkar dock ha dött ut.
  • Gisna (f. 1937 e. Hamre): Med rekordet 1.42.8 var det Gisna som blev nästa centrala länk i kedjan.
  • Holfe (f. 1934 e. Andöl Gyller): Satte rekordet 1.45.8 men kastrerades tidigt.
  • Driva (f. 1931 e. Veslegutt): Hennes dotter Orla-Sigrun förde blodet till dagens hästar. Driva blev mormor till bland annat Geiri (rek. 1.33.9) och Steggla (rek. 1.35.8), samt till den fina miljonvinnaren B.B. Terje T.
  • Sivla (f. 1944 e. Stegg): Hade rekordet 1.54.1 men ingen linje finns kvar efter henne.
  • Fyksa (f. 1935 e. Fykse).

Gisna T.712

GISNA

Gisna T.712, ett borkfärgat sto, föddes 1937 hos Hans O Langeng. Hon såldes året efter till Jon H Aase på Jæren och blev kårad 1944. Av hennes åtta avkommor startade alla utom en.

Hennes första avkomma var valacken Gisnar (f. 1942 e. Robinson, rek. 1.44.0), som var lovande som treåring. Kastrerades tidigt.

Efter nio år på banan satsades Gisna helt på aveln. Bland hennes senare avkommor fanns valackarna Herdin (rek. 1.48.4), Gisna Baus (rek. 1.50.9) och Gisne (rek. 1.42.4). Hon fick också stoavkomman Gylle Gransokka som aldrig startades.

SOLAREN

Hennes två mest betydelsefulla avkommor var hingsten Solaren och stoet Borkny.

  • Solaren (f. 1954 e. Stegg, rek. 1.37.4): Hingsten var den snabbaste treåringen på Forus 1957. Hingsten levde dock inte upp till de höga unghästförväntningarna.
  • Borkny (f. 1949 e. Atlasprinsen, rek. 1.40.5): Hon kom att bli känd som ”guldstoet” som producerade topphästar på löpande band.

Borkny och hennes linje

BORKNY OCH SKAUDINA

Borkny (f. 1949) etablerade sig som en av de viktigaste avelsstona. Hon vann Toilet-Fjermestads Minneløp 1955 och satte djupa spår i travsporten på Jæren som mor till bland annat Kvit Baus, Kappvinn, Kapny och Grany.

KAPPVINN
KAPNY
GRANY
SKAUDINA

Borknys avkommor inkluderade:

  • Kappvinn (f. 1959 e. Stegg, rek. 1.35.6): En spurtstark hingst som vann 44 lopp och segrade i både Bergen Grand Prix och Forus-pokalen 1967.
  • Grany (f. 1966 e. Granvar, rek. 1.30.7): Med 267 starter och 52 segrar blev han den andra av hennes bästa avkommor i intjänade pengar.
  • Skaudina (f. 1960 e. Jahn Sjur, rek. 1.38.3): Skaudina var en av de många lovande treåringarna. Hon vann de tre första loppen i debutsäsongen och blev trea i Rogalandspokalen året därpå. Hon vann totalt 22 lopp, men nådde aldrig eliten som tävlingshäst. Hennes avkommor Skaudin (Leangens första rikstoto-vinnare) och Skaudino var goda travare men nådde inte eliten.
  • Kapny (f. 1965 e. Spenter, rek. 1.32.6): Blev en viktig stammor och mormor till avelshingstarna Ravn Jahn och Kap Pil, samt mormors mormor till elitlopparen Troll Solen.
  • Jonanda (f. 1963 e. Kvikk Sylfiden, rek. 1.34.8): Blev stammor till de framgångsrika Trø-hästarna, bland annat mormors mor till elitstoet Trø Spika. Hingsten Krageboen (med 82 avkommor) finns också i denna linje.
  • Åse Terna (f. 1969 e. Flisa Stövern): Fick två avkommor.
  • Orkny (f. 1962 e. Molvin, rek. 1.47.4): Hennes dotter Dally Anita förde hennes blod vidare.

Legendaren Kvit Baus

KVIT BAUS

Det mest framträdande namnet bland Borknys avkommor var valacken Kvit Baus (f. 1957 e. Baus Tryggsøn). Kvit Baus, en perlinofärgad travare med en snabb och effektiv frekvens, kom till världen hos Jon H. Aase, som dock värderade hingstfölet lågt, något han senare troligen fick ångra. Hästen hamnade hos familjen Gudmestad på Alvaneset.

Efter en måttlig debut lossnade det rejält under fyraårssäsongen med 14 segrar (mestvinnande i klassen). Han fortsatte att skörda framgångar och hanterade ofta långa tillägg på Forus. År 1968, som 11-åring, satte han det otroliga banrekordet på Forus, 1.29.1, en tid som då var den näst snabbaste på landsbasis det året.

Trots att han ibland led av galopper, vilket kunde förstöra hans lopp, fick Tor Helliesen bukt med problemet, och Kvit Baus blev en klar publikfavorit. Han vann totalt 106 lopp och hade ett grundlag på över 200 000 norska kronor. Kvit Baus var Rogalands snabbaste kallblodshest genom tiderna med sin rekordtid och avslutade karriären som en mycket hållbar travare.

Det är fascinerande att se hur en stolinje, som spänner över generationer, kommer från en ganska obetydande hingst inom travlinjen. Det visar att det bästa blodet ibland kan komma från oväntade håll.

Fakta


Född: 1900
Uppfödare: Johan Enger
Färg: Svart
Tecken:
Mankhöjd:
Far: Dalegudbrand D.446
Farfar: Dølegubben D.169
Farmor: Bruna D.111
Mor: Svarta D.28
Mormor: Lesjasto
Morfar: Gamle Elstadhingsten


Tot.
Rek:
Intjänat:
Avkommor:

DALEGUDBRAND D.446

Far


Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *