Del 1: Vart tog skimmeltravaren vägen?

Skimmeltravaren – Jakten på den grå nyansen i kallblodens historia

Den här berättelsen om skimmeltravaren började som några stolpar i ett kollegieblock. Snart blev det en passion som svällde ut över 46 sidor fyllda av namn, linjer och legendariska hästar. Att dyka in i kallblodstravarnas historia är en fascinerande resa, där varje ny upptäckt leder till nästa. Det är en jakt som aldrig verkar ta slut, men jag har ändå försökt samla det viktigaste för att kunna dela med mig av en hel del av dessa skimlar – ja, faktiskt nästan alla!

För att börja någonstans, där tråden känns tydligast, startar vi med den nu försvunna färgade skimmeln.

Bergsunds Fridtjov D.79 – En avelshingst med en unik gen

En av de tidigaste och mest inflytelserika skimmelhingstarna var Bergsunds Fridtjov D.79, född 1865 på gården O i Vang, Norge. Hans stamtavla var imponerande. Hans far, Veikle-Fridtjov D.28, var en son till den legendariska Veikle-Balder D.4. Hans mor var ett skimmelsto av ren travstam, efter den berömde Blyberghingsten. Med den sortens bakgrund var det inte konstigt att Fridtjov själv blev ägare till ett starkt nedärvningsämne.

I avelsregistren står han beskriven som ”brunskimmel”, men gamla tidningsartiklar pekar på att han i själva verket var en ”svartskimmel”. En titt på hans avkommor ger oss en ledtråd till vilken typ av skimmel det handlade om. Det ser ut som att han bar på genen för konstantskimmel. Denna gen gör att hästen föds skimmel och behåller sin färg relativt oförändrad genom livet, till skillnad från avblekbar skimmel där hästen blir allt vitare med åren. Ett modernt exempel på detta fenomen finns hos varmblodshingsten Tap In, som också stadigt har ärvt ner den unika färgen.

Fridtjov blev otroligt populär som avelshingst, och hans förmåga att ärva ner sin färg och sina goda egenskaper gjorde honom mycket eftertraktad. Tyvärr är det ofta svårt att med säkerhet avgöra om hans avkommor var konstantskimmel eller avblekbar skimmel, men en sak är säker: Bergsunds Fridtjov satte en tydlig prägel på sin samtid. Hans avkommor spred skimmelgenen vidare och bidrog till att formge det tidiga kallblodet.

Här finns lite mer att läsa om Fridtjov
https://blogg.kallblodstam.se/?p=3805

Nedan listas några av de avkommor jag har hittat. I denna sammanställning är det en blandning av olika skimmelfärger, och det är som sagt svårt att fastställa exakt vilken typ det rör sig om. Men de är alla ett bevis på Bergsunds Fridtjovs starka genetiska arv.

Rappo

Vi tittar närmare på en avkomma.

Rappo var en rödskimlad travhingst född 1875 på Søndre Knøsen i Solør. Hans mor var ett sto fødd 1859 på Søndre Knøsen efter en muset hingst (Krokgråen) av okänd härkomst. Mor Brune född 1849 var ett travsto efter Gamlen på Nordre Knøsen och undan ett blackt sto. Troligtvis av fjordinblandning.

Rappo var liten, 152 cm, och beskrivs som ”en godslig og snil hest”
Han travade många gånger på Frognerkilen, Etterstad och Slæpenden där han hävde sig gott.

Genom sina avkommor spreds färgen vidare. Vi har bl.a. sonen Leo T.5 och dennes dottern Trinsa. Båda brunskimmel.

TRINSA T.29

Trinsa T.29 föddes 1894 hos Birger Rytterager, Hole. Kårad i Oslo 1898. Hon var brunskimmel och far var Leo T.5 och mor ett brunt sto efter Sleipner D.123

Trinsa tillhörde i sin tids en av de hurtigaste och travsäkraste hästarna i Norge. Tyvärr var hon vanskilg att få föl och fick endast en avkomma som dog i ung ålder

Rappos avkommor

Stjerna D.2294 var brunskimmel och hennes släkt på modersidan stammar från Fridtjov D.79

Stark nedärvning

Jag hittade detta sto som jag tycker bevisar Fridtjovs starka nedärvning av konstantskimmel.

Zarewna

Zarewna född 1898 var en korsning mellan Orlovtravaren Krolik Krasotkin (svart) och norska stoet Regina (skimmel) efter Regin DH.314 (brun).
Reginas mor, premierade stoet Skimla, var en dotter till Bergsunds Fridtjov DH.79

-Här ser vi hur stark nedärvning Fridtjov hade färgmässigt 😁

Fortsättning följer…