Dally Bausen

Travkungen

Dally Bausen, född 1951, var en norsk travhäst som kom att dominera travscenen under sin karriär. Han inledde sin bana hos ägaren och uppfödaren Kaare Solberg från Askim, som också var den som körde hästen under de tidiga åren, bland annat på hemmabanan Momarken.

Ett historiskt lopp

Många menade att Dally Bausens lopp på Bjerkebanen söndagen den 29 september det aktuella året (troligen 1963, baserat på att han fyllde 13 år i januari året efter och därmed skulle uteslutas från tävlingar på totalisatorbana) var det bästa en häst av ren norsk ras hade presterat. I ett fält med 20 hästar startade Dally Bausen med 100 meters tillägg, med konkurrenter som Petter Tidemand (40 m) och Spiko (60 m) framför sig. Trots det stora tillägget och att han bara 14 dagar tidigare kämpat hårt mot dessa två i Norgesmästerskapet, genomförde han ett fantastiskt lopp. Han travade i de yttre spåren, utanför det stora fältet, och slutade på en hedrande andraplats, endast 3–4 meter efter segraren Spiko. Kilometertiden landade på 1.29,4, vilket var endast en tiondels sekund från banrekordet – en prestation som ansågs anmärkningsvärd med tanke på de icke-ideala förhållandena och att loppet tillryggalades i genomsnittligt tredjespår.

Karriärens höjdpunkter och avsked

Dally Bausen avslutade sin karriär vid tolv års ålder, då han den 1 januari året därpå (troligen 1964) fyllde tretton och därmed uteslöts från lopp på totalisatorbanor. Han lämnade tävlingsbanan som den mest vinstrika norskfödda hästen genom tiderna, med en total prissumma på närmare 300 000 norska kronor. Han innehade vid avskedet även det norska rekordet för kallblodshästar med tiden 1.28,6, satt år 1961.

Under sin karriär hade Dally Bausen en diger samling av segrar:

• Norgesmästare (NM) blev han fyra gånger (1958, 1960, 1961 och 1963).
• Han vann Kallblodslandskampen mot Sverige tre gånger.
• Bland övriga storlopp märktes segrar i Østfoldpokalen (tre gånger), Thor Østbys minneløp (tre gånger), Kristianiapokalen, St. Halvardpokalen (två gånger), Karl Norbecks minneløp, Fylkeskampen (tre gånger), Hesteeierpokalen, Eliteløpet på Leangen, Jacob Melands pokal och Gimsøypokalen.
• Han var den snabbaste i sin årgång som både 3-åring (1.42,7) och 4-åring (1.36,0).

Trots alla framgångar missade han en eftertraktad trofé, Jacob Meyers pokal, på grund av en regel som uteslöt valacker från loppet – ett beslut som man då hoppades skulle upphävas.

Träningsförhållanden

Fram till Norgesmästerskapet 1958 kördes Dally Bausen alltid av sin ägare och uppfödare Kaare Solberg. Solberg, som vid den tiden var sjuk, kunde inte köra hästen i Kallblodslandskampen två veckor senare, då Per Rakkestad tog över tömmarna. Efter Solbergs bortgång samma sommar kom Dally Bausen tillfälligt inte till start mer det året. Senare i karriären flyttades han en kort tid till tränare Gunnar Diskeruds stall, men detta var en period då hästen inte trivdes, och han återvände snart till hemmabasen med Per Rakkestad som kusk i loppen. Under sin sista säsong var Gunnar Diskerud fortsatt kusk, och det var då Dally Bausen återigen var snabbast och mest vinstrik, med 1.29,1 och 57 925 norska kronor inkört.

Dally Bausen lämnade travbanorna som en av de mest framgångsrika kallblodstravarna i norsk travhistoria.
Dally Bausen kastrerades tidigt p.g.a. sitt temperament.

---

Stammen till Dally Bausen

Vi har presenterat Dally Bausens morföräldrar i tidigare inlägg, så det är väl på sin plats att ta med fadersidan också. De är värda att nämnas 🙂

Far: Baus Tryggsøn

Baus Tryggsøn var en norsk travhingst, född 1941, som gjorde sig känd för sin framgångsrika, om än ojämn, tävlingskarriär. Han var registrerad som brunborket och ägdes och föddes upp av bröderna Øystein och Hans I. Olsen.

Tävlingskarriär

Baus Tryggsøn inledde sin karriär som treåring med fem starter, där han vann två lopp och satte rekordet 1.53,8. Som fyraåring, 1945, var han stabilare och sänkte rekordet till 1.40,5. Han slutade då på andra plats i Norsk Travkriterium. Han genomförde också sin femårssäsong 1946 strålande och sänkte rekordet till 1.36,6.

Hans genombrott kom som sexåring 1947, då han visade prov på sin ”vinna eller försvinna”-inställning. Han vann då 15 av 23 lopp, inklusive Kristianiapokalen och Drammensløpet, och sänkte rekordet till 1.35,0.

De mest framgångsrika åren följde:

• 1948 (7 år): Han blev divisionsvinnare i norska mästerskapet (NM), vann 8 av 23 lopp och sänkte rekordet till 1.34,1.
• 1949 (8 år): Han blev Norsk Mästare efter segrar över både kort och lång distans. Han vann även Karl Norbecks Minneslopp och Thor Østbys Minneslopp, och satte nytt rekord på 1.33,5.
• 1950 (9 år): Han vann ett av de mest penningstinna loppen, Lars Laumbs Æresløp, samt Gimsøyløpet.

Baus Tryggsøn tävlade fram till tolv års ålder. Han satte sitt sista och snabbaste rekord, 1.32,4, under sin allra sista säsong 1953. Under hela sin karriär tjänade han totalt 98 885 norska kronor, en betydande summa som översteg vinstsummorna för samtida topptravare som Molyn, Stegg och Molvin.

Avelshingst

I aveln stod Baus Tryggsøn i skuggan av sin nära släkting Stegg, men ansågs trots detta vara en betydande avelshingst. Han kom från samma far Baus (f. 1915) på mödernet som Steggs morfar, Dalterna II.

---

Farfar: Trygvald

---

Farmor: Baus Prinsa

Baus Prinsa var ett norskt avelssto, född 1926 hos Leif Spørck i Trøndelag. Hon ansågs vara av tidens finaste blodslinjer.

Bakgrund

Baus Prinsa var dotter till avelshingsten Baus (f. 1915). Hennes mor var stoet Dollarprinsessan, som var helsyster till Erik Garbergs Dalterna. Dalterna blev mor till framstående hästar som avelshingsten Gelmin och Trøndergutten. Dock var det Dalternas dotter Dalterna II som fick störst betydelse; hon blev mor till elitstoet Erika, avelshingsten E-go och den fundamentala avelshingsten Stegg.

Baus Prinsa och Dalterna II var ”helsystrar i blodet” eftersom de hade samma far, Baus, och deras mödrar, Dollarprinsessan respektive Dalterna, var helsystrar. Baus Tryggsøns far, Trygvald, var i sin tur efter Trygve, som var far till Stegg.

Betydelse i aveln

Hon fick också flera framgångsrika döttrar:

• Dottern Lunder stjerna uppnådde ett rekord på 1.36,6 och tjänade 29 650 norska kronor, vilket ansågs vara mycket starka siffror för en häst född 1935.
• Dottern Basa blev en skicklig kapplöpningshäst och kom bland annat på andra plats i Derbyloppet. Senare blev Basa mormors mor till elithästen Jens Håp.