Atlasprinsen T.168

Hingsten som erövrade både fjäll och folkhem

Berättelsen om Atlasprinsen (e. Atlas T.164) och hans mor, det magnifika stoet Hofflill, tar oss tillbaka till en era då hästavel var ett hantverk och travbanan en arena för både stora drömmar och illegala vad.

En moder av ädlaste virke

Allt började med Hofflill. Vid travutställningen på Bjerke 1943 stod hon ut som den främsta bland norska ston. Ägaren Helge Iversen från Spydeberg kunde stolt se sin häst motta utställningens enda andrapris. Hofflill var inte bara en skönhet; hon var en ”lättare draghäst” som kombinerade styrka med en snabbhet som få trodde var möjlig med hennes härstamning. Hon blev fundamentet som Atlasprinsen byggde sin karriär på.

Genombrottet och den dyra oddsen

Atlasprinsen själv lät inte vänta på sig. Redan som treåring 1942 dominerade han isbanorna och vann varenda lopp han ställde upp i. Han var ”outsidern” som ingen kunde ignorera. En anekdot från 1944 berättar om den dramatik som följde i hans spår:

Fyra illegala bookmakers arresterades på Bjerke efter att ha drivit en privat totalisator. En av dem hade gjort en rejäl vinst, ända tills en spelare satsade 1000 kronor på Atlasprinsen. När hingsten dundrade i mål som vinnare till oddset 19 gånger pengarna, tvingades bookmakern betala ut hisnande 19 000 kronor – en förmögenhet på den tiden. Polisen beslagtog senare de återstående pengarna, men historien om Atlasprinsens seger lever vidare.

Pionjären i Valdres

Atlasprinsen var dock mer än en snabb travhäst; han var en ”förbättrare” av rasen. År 1951 skrev han historia när han som första travhingst någonsin släpptes på sommarbete i Fullsenn i Valdres. Tillsammans med ett ”harem” på 50 ston – däribland kändisar som Dolly Jakson och Snippa – fick han ströva fritt i tre månader.

Målet var tydligt: man ville komma bort från den tunga, massiva ”blygampen” och istället få fram en lättare, mer energisk typ av dölehäst. I den storslagna naturen i Fullsenn kunde hästarna röra sig fritt ända bort till det som distriktsveterinär Skattebo skämtsamt kallade ”tre-riksgränsen” – den punkt där de tre stora fjällvidderna Vestre Gausdal, Østre Slidre och Nord-Aurdal möts.

En svensk-norsk kändis

Under 1950-talet nådde hans popularitet sin kulmen. År 1953 var han landets mest använda hingst med 56 besökande ston, varav fem kom ända från Sverige för att få del av hans gener. Han beskrevs som en hingst med ”god massa” och en fantastisk nedärvningsförmåga, och han lämnade efter sig avkommor som skördade stora framgångar på utställningarna.

Från debuten på Momarken till de sista åren som hyllad avelshingst i Glåmdalen, förblev Atlasprinsen en symbol för den norska hästkraften. Han var resultatet av Hofflills elegans och Atlas styrka – en prins som inte bara vann lopp, utan som också formade framtidens hästar.

Av hans 327 travreggade, varav 23 svenskfödda, avkommor kan vi nämna några som Atlasmolla, Atlas Gulli, Slogum Siv, Atlas Vira, Atlastora, Kil-Snella, Gjønnvard, Atlas Mia, Borkny, Atlas Glæda…