Almlisvarten T.106

Leangens första stora stjärna

Almlisvarten föddes år 1928 hos uppfödaren Edvard Almli i Fannrem och kom att bli en av sin tids mest betydelsefulla travare och avelshingstar. Redan som treåring visade han prov på en särpräglad talang när han köptes av Anders Eggan. Under Eggans ledning dominerade hingsten sin årgång totalt och stod i en klass för sig själv genom att vinna samtliga tre starter under sitt debutår. Vid invigningen av Leangenbanen i september 1931 skrev han in sig i historieböckerna för alltid genom att segra i banans allra första lopp. Trots att dåtidens banförhållanden och utrustning resulterade i kilometertider som idag framstår som blygsamma, var hans prestationer på 1.37-talet av yttersta nationell klass.

ÅR	START	SEGER	PLAC	REK	SUMMA
1931	6	5	1	2.04.3	1.500:-
1932	41	9	5-4-19	1.44.4	9.595:-
1933	24	2	14	1.41.5	13.320:-
1934	25	2	14	1.40.6	16.550:-
1935	25	2	9	1.40.0	19.129:-
1936	23	–	10	1.39.4	20.442:-
1937	21	–	13	1.39.4	21.142:-
1938	15	1	7	1.39.4	21.522:-
				1.37.2	26.192:-

Almlisvarten beskrevs som en kraftfull och stark travare med ypperliga rörelser, vilket gjorde honom till en favorit hos både publiken och experterna. Efter de framgångsrika åren hos Eggan fortsatte hans resa via Nils Strøm i Trondheim till T. Diskerud och slutligen till bröderna Nygård i Kristiansand. Hans popularitet som tävlingshäst matchades av hans värde i aveln, och han godkändes som hingst vid kåringen på Strinda 1935. Som en av de snabbaste kårade hingstarna i landet på sin tid var han under sina verksamma år i aveln utstationerad i flera olika distrikt, däribland Akershus, Buskerud, Agder och Sør-Trøndelag.

Almlisvartens arv levde vidare långt efter att han lämnat tävlingsbanan, främst genom hans inflytande på framtida generationers topphästar. Han återfinns bland annat i stammen på den legendariska Jerker och Vintilla, då han är far till avelshoppan Frøken Litalill. Genom att kombinera styrka med en för tiden exceptionell teknik lade han grunden för många av de blodslinjer som än idag präglar den moderna kallblodssporten. Hans betydelse för sporten i Trøndelag markerades tydligt under senare decennier då han hedrades med ett eget minneslopp vid Leangens jubileumsfiranden.

Avkommor

Här är några av hans avkommor som gjort sig bemärkt på banan och i aveln

Vollan Alma T.785 (f. 1938) Hon var undan Bruna T.261 och nådde rekordet 1.36,9. Vollan Alma fick dock bara en avkomma, vilket innebär att det idag inte finns någon levande linje kvar efter henne.

---

Viga (f. 1948) Viga var undan Vesle Viga och blev mor till den meriterade Jonsokstjerna, som vann Ole Uttisruds minneslopp 1968. Jonsokstjerna i sin tur förde arvet vidare som mormors mor till den stora stjärnan Tranmælspila.

---

Snersrud Stella (f. 1942) undan Brynhild (f. 1932) med rekordet 1.38,6. Hon tillhörde en av de sista linjerna för skimmeltravaren; av hennes fem avkommor blev hela fyra stycken skimlar, men det är genom det bruna stoet Sirena som vi kan följa hennes linje fram till idag.

---

Fröken Litalill (f. 1943) undan Frøken Lita (e. Trøi T.137) med rekordet 1.38,0. Hon har endast två registrerade avkommor, men dessa kom att spela en helt avgörande roll för travhistorien:

• Dolly (f. 1958): Efter Vinvar med rekordet 1.29,7 och nära 300 000 kr insprunget. Dolly var en av Borstad-dynastins främsta tävlingsston och lade grunden för stora framgångar både på banan och i aveln. Karriären tog fart med segern i Kriteriet 1961 och en andraplats i Derbyt året efter. Under sonen Terje Borstads ledning vann hon Lars Laumbs lopp 1964 och var en ständig utmanare i Meyer-pokalen. Höjdpunkten kom 1967 då hon blev norsk mästare och vann landskampen mot Sverige. Som avelssto blev hon en central pelare och mor till hästar som Japido, Dolita, Atoma och Frk. Dolly.
• Litalill (f. 1951): Efter Silver T.130 med rekordet 1.41,8. Hon var ett fundamentalt avelssto för familjen Borstad med linjer tillbaka till Trøi T.137. Hennes främsta bidrag var hingstfölet Jerker (f. 1962 e. Jahn Sjur), som blev en av kallblodssportens mest inflytelserika avelshingstar. Hon blev även mor till Frøken Lita (mor till Kagg som såldes till Sverige), Mari-Lill (mor till Skanse-hästarna) och avelshingsten Tyfon som lämnade över 300 avkommor.

---

Stamträd för Almlisvarten

Far: Gelmin T.73

• Farfar: Paven D.1027
  • Farfars far: Kong Salomon D.790
  • Farfars mor: Sussi D.5115
• Farmor: Dalterna D.5645
  • Farmors far: Rap D.747 (e. Draupner D.613)
  • Farmors mor: Daltypa D.3689 (e. Dalegutten D.210)

Mor: Bruna D.10831 f.1918 Ett sto Edv. Almli köpte då hon var 9 år. Hon var ett ganska litet sto på dryga 143 cm

• Morfar: Høgnesen D.883 f.1910 Erhöll 3:e pris 1914. På travsidan kan vi också nämna dottern Raua som blev mor till Stjerneprins, landskampvinnare 1938
  • Morfars far: Høgne D.737 (e. Kåre D.619)
  • Morfars mor: Stella D.964 (e. Tryggsøn, u. Bruna D.383)
• Mormor: Norma f.1912
  • Mormors far: Almsvarten f.1907. Vann Sleipners vandringspokal som 4-åring. Erhöll pris 1909. Rek: 2.05 (e. Galdesøn D.597, u. Bjarna D.2399)
  • Mormors mor: Borka f.1904 (e. Lesjingen, u. Borka).
    • Lesjingen e.Goliat D.599 u.Lillesvarta D.1544
      • Notering: Borka har hingsten Bamsen D.254 (e.Dovre D.130) x3 i stammen

Fadern Gelmin – Den dolda kraften i kallblodets stamträd

Gelmin (född 1920) var en av sin tids mest dominerande faktorer inom norsk kallblodsavel. Trots att hans direkta hingstlinje på sikt dog ut, kom hans genetiska inflytande att genomsyra hela den moderna kallblodsrasen.

Från arbetshäst till storloppsvinnare

Gelmin föddes på Gjølme gård i norska Orkdal. Vid denna tid var gränsdragningen mellan den tunga dölehästen och den lättare travaren fortfarande oskarp. Gelmin beskrevs som en sent utvecklad individ; som fyraåring ansågs han av sin tränare Erik Garberg vara helt sakna talang för trav. Men utvecklingen tog fart, och som äldre tillhörde han landets absoluta elit. Han segrade i stora lopp som Trøndelagspokalen och Jacob Meyers pokal, det sistnämnda så sent som vid 13 års ålder.

En dominerande avelshingst

Efter tävlingskarriären klev Gelmin fram som landets ledande avelshingst. Hans dominans var stundtals total; vid en landskamp på Bergsåker 1935 var samtliga topplaceringar i de norska loppen avkommor efter honom. Han lämnade efter sig 146 registrerade avkommor, däribland 19 kårade söner. Den mest betydelsefulla av dessa blev Andøl Gyller, som via sonen Remin kom att få ett enormt inflytande på den svenska kallblodstravaren.

Under 1940-talet infördes hårdare krav på hästarnas kroppsvolym och dragkraft i Norge. Detta slog hårt mot Gelmins linjer. Flera av hans mest lovande söner och sonsöner togs ur aveln då de ansågs vara för mycket av ”travartyp”. Samtidigt kämpade Gelmin själv med sjunkande fertilitet mot slutet av sitt liv, vilket begränsade antalet avkommor under hans senare år.

Även om Gelmins hingstlinje officiellt dog ut på svärdssidan med Lapp Nils och Dublan kring millennieskiftet, lever hans blod vidare med en enorm densitet. Han visade sig vara en enastående morfar och hans döttrar, som exempelvis Daltema II (mor till Stegg), blev hörnstenar i aveln.

Idag finns det praktiskt taget ingen nulevande kallblodstravare som saknar Gelmin i sin stamtavla. Moderna stjärnor som Tangen Bork och Overvik Prinsen bär på hundratals inslag av hans blod, vilket bekräftar att Gelmin, trots tidens tand och förändrade avelsideal, förblev en av rasens viktigaste stamfäder.

---

Paven och Dalterna – Grundpelarna bakom Gelmin

Paven DH 1027 var en hingst som förkroppsligade brytningstiden mellan kraftfull arbetshäst och travare. Han köptes in 1918 för den ansenliga summan 16 000 kronor till Orkdal och Meldals hästavelsförening. Vid utställningen i Lillehammer samma år belönades han med tredjepris, men det som utmärkte honom var hans prestation i travprovet där han noterades för tiden 2.27,3. Paven kom ur Draupner-linjen, en av de tyngsta nordsvenska/döle-linjerna, men bar på tydliga anlag för trav som han i hög grad nedärvde till sina avkommor.

Dalterna D.5645 beskrevs som Erik Garbergs första stora hästkärlek och kom att bli en av kallblodsavelns mest betydelsefulla stammodrar. Hon var en gedigen brukshäst som födde tre avelshingstar: Gelmin, Trøndergutten och Dalblomsten. Dalterna var även mor till flera framstående ston, däribland dottern Mari som vann det första norska Travderbyt 1932. Hennes inflytande på rasen är idag närmast totalt; genom dottern Daltema II blev hon mormor till den legendariske Stegg, vars hingstlinje dominerar kallblodssporten än idag.
Källa: Veikle Baldres medlemsblad 2023

Arvet efter en pionjär

Historien om Almlisvarten handlade om mer än bara segrar på en nyanlagd travbana i Trondheim. Det var genom honom, och i synnerhet genom hans far Gelmin, som det moderna kallblodet började ta form. När Almlisvarten kårades 1935 representerade han en brytningstid där den tunga arbetshästen mötte den lätta travaren, och han bevisade att det var möjligt att kombinera råstyrka med en naturlig snabbhet.

Även om de direkta hingstlinjerna på svärdssidan ofta mötte utmaningar under de strängare exteriörkraven på 1940-talet, fann Almlisvartens blod ständigt nya vägar. Genom döttrar som Frøken Litalill och Snersrud Stella levde hans gener vidare och blev till bärande väggar i det norska och svenska travbygget. Att han idag återfinns bakom giganter som Jerker och Vintilla bekräftar att hans inflytande var både djupt och bestående. Almlisvarten förblev inte bara ett namn i gamla prislistor, utan en grundsten i den genpool som än idag levererar vinnare på de nordiska travbanorna.